SAS ARKIV
Message Number: 1
Date: Sat, 25 Aug 2001 19:46:10 +0200
From: "than.techno.org"
Subject: Re: 486-sequenser

>> Jag ser med STORT INTRESSE fram emot utgången av detta projekt. Jag har
>> själv tänkt i liknande banor, fast då tänkt betydligt fler bitar för att få
>> riktig upplösning på CV mm.

jag har också funderingar på en DA-omvandlare, med ett antal analoga utgångar,
men styrs av printerporten... detta kan man göra genom att låta t.ex de fyra
kontrollbitarna på parporten scanna 16 kondensatorer via en analog MUX.. och
de andra åtta bitarna adderas genom en vanlig resistor-DA till en analog
signal som läggs i vald kondensator... sen kan man ju göra varianter med t.ex
8 utgångar med 16 bitars DA istället för 16 utgångar med 8 bitars DA......

>> Sen har jag snarare tänkt grafiskt gränssnitt,
>> kurvor och grejer för att mixa/trixa/fixa. Men hex är inte fel. Det blir nog
>> fler överraskningar då. ;-)

jag gillar när det är hexkod just för den "råa" känslan... vill ha det
enkelt, kraftfullt och effektivt, och gärna lite mystiskt.. ;)

(mao inga animerade ikoner och grafiska fönster.. ;)

>> Finns det nåt att lyssna på?!

inte på nätet, men den som är intresserad kan ju skicka en tom kassett så
spelar jag av lite grejjor...

frid!
/Jonatan

K Y M A T I C A - medvetandeutforskning genom ljudexperiment
------------------------------------------------------------
HTTP://fly.to/expanalog/ PHONE: 070-252 79 26 ICQ: 82881301




------------------------------

Message Number: 2
Date: Sat, 25 Aug 2001 21:19:29 +0200
From: "patrick.fridh.telia.com"
Subject: Re: SV: Hur vi komponerar

....

>> att framställa nya ljud med dem, medan nya Tritonburkar på sin höjd är
>> jätteduktiga på att reproducera gamla ljud.

"Per default" kanske, ja, men en duktig programmerare kan få liv även i en
Triton. Maskinen är i allra högsta grad underordnad människan. Glöm inte att
just Triton ju faktiskt är en sampler också. Samplern som sådan är ju
världens mest möjliga instrument.

>> Til syvende og sidst handlar det
>> om
>> musikens energi/röst/egenart/doft/fyll i egen metafor. Det är när människan
>> bakom
>> maskinen "träder fram", bryter igenom maskinernas begränsningar, som något
>> varaktigt kan uppstå. Kanske menar jag helt enkelt att det handlar om
>> låtsnickrandets hantverk.

Där har du mer huvudet på spiken. Och det är ju inga nyheter att så är
fallet. Sedan får vi gamla Yazoo-älskare inte glömma att de som är unga idag
kan hitta ny musik som betyder lika mycket för dem idag som Yazoo gjorde för
oss igår. Jag minns att jag hade spelat in You And Me Both på kassett och
körde den i bilen på familjens långresa. Mamma och pappa där fram och jag
(då 12 år gammal) och syrran där bak. Tog inte lång tid förrän mina då
ganska unga (läs: ungefär lika gamla då som vi är nu) föräldrar undrade vad
det var för deppig skitmusik jag ville lyssna på. Än idag kan jag sitta och
lyssna på You And Me Both och tycka att den hör till skivhistoriens
fem-tio-femton bästa plattor. Och än idag tror jag att jag är ganska
oförstådd, förutom bland SAS-medlemmarna kanske, där det finns andra med
samma typ av förkärlek för de gamla primitiva syntljuden som Vince hade
vridit ihop, tillsammans med Alison's sorgfyllda stämma. "I'm mister blue,
I'm here to stay with you...". Det går inte att komma ifrån att den musik
man gillar när man är mellan kanske 11 och 17 på något vis alltid kommer att
ha en stor plats i ens hjärta. Allt man någonsin hör kommer att jämföras med
dessa gamla preferenser. På något vis är det en sanning jag har ett
hat/kärleksförhållande till. Det är härligt med nostalgi samtidigt som man
gärna vill tro att man har ett öppet förhållande till ny musik. Men så är
det inte. Allt man hör jämförs med de gamla parametrar man byggt upp sedan
länge. Så är det med mig i alla fall, och säkerligen de flesta. Därmed inte
sagt att man målar in sig i sitt hörn och BARA lyssnar på Cupid & Psyche,
Crises, You And Me Both, Forever Young, Music For The Masses & Actually (ja,
där fick ni några favoriter); jag gillar även Artful Dodger, Mirwais, mm.
Men om jag inte var barn av 80-talet utan barn av min samtid så kanske jag
skulle förstå mycket av dagens musik bättre. Jag har ganska svårt att
relatera till den hårda melodibefriade musiken framför allt, t ex mycket av
den mer ilskna hiphopen och även 80-talspastischerna som inte når fram, i
mycket av den svarta amerikanska nutids-"soul"-musiken. För mycket slammer.

Well well. Vi har alla våra synsätt... :-)

Och trots att jag villigt erkänner att jag inte riktigt har lust att hänga
med i dagens musikflöde så går jag omkring med mina drömmar om att skapa
morgondagens musik. Sätter på studioutrustningen och rattar in lite Vince
Clarke-ljud. En vacker dag kanske det finns plats för en bakåtsträvare.

Mvh / Patrick.




------------------------------

Message Number: 3
Date: Sat, 25 Aug 2001 21:34:24 +0200
From: "m.bjerner.brevet.nu"
Subject: Synthens framtid (var: Hur vi komponerar)

Apropå korsbefruktning: är det inte så att synthmusiken intar en särställning i
rockhistorien genom att vara kritvit? All annan vit populärmusik sedan åtminstone
1940-talet är övertagen/stulen svart musik. Det följer alltid samma mönster
(något förenklat givetvis):

1) svart kulturyttring (ex blues) stöps om i vitt format, upplever en glansperiod
och stelnar sedan i klichéer

2) den svarta kulturen går fram med en sampler, först bildlig men sedan
bokstavlig, och stuvar om tidigare musik (vit som svart) till något nytt

3) denna nya musikform anpassas till en vit publik, åstadkommer ett par storverk
och stelnar sedan etc etc

Men om man försöker ringa in den tidiga synthen (1978 - 1983 någonting) med låt
säga Kraftwerk, Depeche Mode, Fad Gadget, Telex, Rational Youth, OMD, Human
League, Visage, Yazoo, Ultravox, Rupert Hine (vi sätter stopp där) så är min
fråga: var kommer idéerna ifrån? Inte är det från de helvita genrerna punk och
glamrock i alla fall. Möjligtvis disco, men det är definitivt inte hela svaret.
Synthmusiken ploppar liksom upp ur ingenstans samtidigt som maskinerna börjar
serietillverkas. De enda svarta killarna man såg bakom en synth var kompmusiker i
tex Fat Larry's Band. Nej, även om svarta musiker förvisso använde sig av synthar
under den här perioden, så startade de inga egna synthband. Då hade nämligen
namnet Analogue Brothers varit upptaget för länge, länge sedan.

Nå. Precis som med jazz, rock och blues gräver synthmusiken ner sig i
efterapningsträsket. Precis som folkhögskolemusiker med gitarrer tror att de
kommer att frälsa världen om de använder samma prylar som Jimi Hendrix gjorde,
tror många att synthmusik är avhängigt att man använder sig av en Prophet-5, en
Jupiter-8, en Polymoog. Det var självklart viktigt - då. Det fanns inget annat
som lät likadant eller lika bra. Detta var synthmusikens bestående bidrag till
musikhistorien. Allt var nytt: instrumenten, soundet, sättet att skriva låtar
(ofta med instrumentala refränger) och ämnesval (dystopi, elitism,
sovjetkommunism/kalla kriget, sex).

Här kommer punkt 2) in i bilden. Lyssna tex på Missy Elliots nya. Den är
Kraft-igt Kraftwerk-skadad, men för den skull låter det inte ett dugg som
Kraftwerk. De finns där mer som en resonansbotten, det ekar av Mitropa-vagnar med
rökförbud på sex språk, av temat i Radioaktivität, av deras monotona
låtstrukturer. Men bara som idéer, ljudstölder. Alltihop bakas sedan ihop i en
gryta med bouncig rap som mest handlar om sex och ut kommer något nytt som
svänger något grymt. Jag har väl ingen aning om vad för ljudkällor producenten
använt och det struntar jag faktiskt i. Någonstans här hör jag framtidens
synthmusik: de bästa sidorna från synthpopen och dataspelsmusiken och det allra
svängigaste ur soul/funk/disco-backarna.

"Visst, redan gjort", säger ni. "Det kallas House och Techno." På det svarar jag
nja. Jag väntar fortfarande på synthmusiken som talar både till hjärnan och
höfterna samtidigt.

Med vänliga hälsningar

Magnus Robotfighter






------------------------------

Message Number: 4
Date: Sat, 25 Aug 2001 22:20:21 +0200
From: "d3berg.dtek.chalmers.se"
Subject: Re: Synthens framtid (var: Hur vi komponerar)

On Sat Aug 25 2001, m.bjerner.brevet.nu wrote:

>> Apropå korsbefruktning: är det inte så att synthmusiken intar en
>> särställning i rockhistorien genom att vara kritvit? All annan vit
>> populärmusik sedan åtminstone 1940-talet är övertagen/stulen svart
>> musik. Det följer alltid samma mönster (något förenklat givetvis):

Det är även rätt intressant att man försöker på något sätt baka ihop
all sorts musik gjord med synthar till en sammanhängande grupp...

Synthmusik, trummusik, flöjtmusik, gitarrmusik, cymbalmusik och så
vidare. Det är ju inga musikstilar... Bättre då att klumpa ihop musik
enligt genrer. Faktiskt.

>> "Visst, redan gjort", säger ni. "Det kallas House och Techno." På
>> det svarar jag nja. Jag väntar fortfarande på synthmusiken som talar
>> både till hjärnan och höfterna samtidigt.

Aaliyahs "Try again". Ruskigt bra! Syntetisk som fasen, och man vickar
i alla fall lite på höfterna, trots att den låten håller sig till de
låga bpm-talen.

/Janne, transformer som bygger SAS#6-slingor på kvällen

--
Janne G:son Berg, d3berg.dtek.chalmers.se http://www.dtek.chalmers.se/~d3berg
medlem av trummaskins-maffian i GBG


------------------------------

Message Number: 5
Date: Sat, 25 Aug 2001 22:33:22 +0200
From: "patrick.fridh.telia.com"
Subject: Re: Synthens framtid (var: Hur vi komponerar)

01-08-25 21.34, skrev m.bjerner.brevet.nu på m.bjerner.brevet.nu följande:

>> Apropå korsbefruktning: är det inte så att synthmusiken intar en särställning
>> i
>> rockhistorien genom att vara kritvit?

Syntmusiken "per se", kanske, om du tänker på den brittiska sub-punk-scenen.
Då glömmer du dock en del MYCKET viktiga - svarta - stilbildande och
fantastiska synthesizer-baserade produktioner. Exempelvis från
artister/producenter/band såsom: Earth, Wind & Fire, Quincy Jones & Michael
Jackson, Arif Mardin/Chaka Khan, samt många många andra. Discomusiken är för
mig framför allt svart. Det band som har betytt mest för mig är Scritti
Politti, som väl klumpades ihop med syntbanden från "back in the 80s", men
deras prefernser, vilket tydligt hörs, är helt klart svart musik. De valde
till och med Arif Mardin som producent bara för hans sound i och med I Feel
For You-plattan med Chaka Khan. Human League prövade också det svarta spåret
med plattan Human, som jag räknar till en av deras bästa, och valde Janet
Jackson-producenterna Jimmy Jam & Terry Lewis. Men tänker du på den
brittiska arbetar-"lågbudget"-syntmusiken som t ex just Yazoo, Depeche Mode
etc så är det klart, det var rätt kritvit musik. Kanske fick de svarta
syntbanden inte kontrakt då de inte ansågs passa in i den stiffa och
upproriska subpunkstämningen som tycks varit allerstädes närvarande. I många
stora och dyra, vräkiga svarta produktioner användes dock syntar mycket
kreativt och som i Scritti Polittis fall, t ex låten "Small Talk" får man
nog ändå kalla det en svart form av att tolka syntmusik. Kanske. "Let's
Groove" är ju en spännande gammal discodänga med mycket kreativt
syntanvändande också, med Earth, Wind & Fire.

>> All annan vit populärmusik sedan
>> åtminstone
>> 1940-talet är övertagen/stulen svart musik. Det följer alltid samma mönster
>> (något förenklat givetvis):
>>
>> 1) svart kulturyttring (ex blues) stöps om i vitt format, upplever en
>> glansperiod
>> och stelnar sedan i klichéer

Ganska grovt sett. Är Bob Dylan eller Eric Clapton klichéer ?

>> 2) den svarta kulturen går fram med en sampler, först bildlig men sedan
>> bokstavlig, och stuvar om tidigare musik (vit som svart) till något nytt

Tror inte det har med svart musik att göra direkt. Coldcut gjorde det också,
tidigt. Afrika Bambaata tolkade dock Kraftwerk på sitt sett. Finns många
varianter.

>> 3) denna nya musikform anpassas till en vit publik, åstadkommer ett par
>> storverk
>> och stelnar sedan etc etc

Det beror mer på skivbolagen, inte på vad som skapas i stugorna.

>> Men om man försöker ringa in den tidiga synthen (1978 - 1983 någonting) med
>> låt
>> säga Kraftwerk, Depeche Mode, Fad Gadget, Telex, Rational Youth, OMD, Human
>> League, Visage, Yazoo, Ultravox, Rupert Hine (vi sätter stopp där) så är min
>> fråga: var kommer idéerna ifrån? Inte är det från de helvita genrerna punk och
>> glamrock i alla fall. Möjligtvis disco, men det är definitivt inte hela
>> svaret.

Och som sagt, du utesluter helt den svarta musiken. Det gjordes ju en hel
del spännande syntbaserade & svarta produktioner också. Även om de kanske
var mer åt soul- discohållen.

>> Synthmusiken ploppar liksom upp ur ingenstans samtidigt som maskinerna börjar
>> serietillverkas. De enda svarta killarna man såg bakom en synth var
>> kompmusiker i
>> tex Fat Larry's Band. Nej, även om svarta musiker förvisso använde sig av
>> synthar
>> under den här perioden, så startade de inga egna synthband. Då hade nämligen
>> namnet Analogue Brothers varit upptaget för länge, länge sedan.

Jag låter frågan vara öppen. Det är möjligt att det kom en hel del svarta
syntplattor. Carl Craig satt i alla fall och lekte med sin MS-10 mest hela
tiden. Han ville skapa något annat än syntmusiken men kunde inte riktigt
sätta fingret på vad det var, då.

>> Nå. Precis som med jazz, rock och blues gräver synthmusiken ner sig i
>> efterapningsträsket. Precis som folkhögskolemusiker med gitarrer tror att de

Menar du att man följer de "givna normerna" ? Jazz handlar ju om att inte
följa normer, även om man förstås spelar Jazz. Det här är ju musikstilar.
Musikstilarna som sådana är normer. Inom syntmusiken känns det inte som det
är rigida krav på hur man ska framföra sina låtar. Det är bara larvigt med
de band som försöker efterapa, t ex så som Mobile Homes m fl gjorde för
några år sedan. Syntmusiken är lika färdigutvecklad nu som jazzen var på
20-talet, det vill säga "inte särskilt". Det kan fortfarande hända mycket,
om folk släpper "jag-måste-få-det-att-låta-som-Depeche-Mode-1981"-stämpeln.

>> kommer att frälsa världen om de använder samma prylar som Jimi Hendrix gjorde,

Jag tror säkert Yngwie Malmsteen har frälst några rockälskare...

>> tror många att synthmusik är avhängigt att man använder sig av en Prophet-5,
>> en
>> Jupiter-8, en Polymoog. Det var självklart viktigt - då. Det fanns inget annat
>> som lät likadant eller lika bra. Detta var synthmusikens bestående bidrag till
>> musikhistorien. Allt var nytt: instrumenten, soundet, sättet att skriva låtar
>> (ofta med instrumentala refränger) och ämnesval (dystopi, elitism,
>> sovjetkommunism/kalla kriget, sex).

Mja.

>> Här kommer punkt 2) in i bilden. Lyssna tex på Missy Elliots nya. Den är
>> Kraft-igt Kraftwerk-skadad, men för den skull låter det inte ett dugg som
>> Kraftwerk. De finns där mer som en resonansbotten, det ekar av Mitropa-vagnar
>> med
>> rökförbud på sex språk, av temat i Radioaktivität, av deras monotona
>> låtstrukturer. Men bara som idéer, ljudstölder. Alltihop bakas sedan ihop i en
>> gryta med bouncig rap som mest handlar om sex och ut kommer något nytt som
>> svänger något grymt.

Liksom Afrika Bambaata gjorde? ;-)

>> Jag har väl ingen aning om vad för ljudkällor producenten
>> använt och det struntar jag faktiskt i. Någonstans här hör jag framtidens
>> synthmusik: de bästa sidorna från synthpopen och dataspelsmusiken och det
>> allra
>> svängigaste ur soul/funk/disco-backarna.

Det känns som om du inte har forskat tillräckligt. Det finns redan musik som
har den här egenskapen, tycker jag.

>> "Visst, redan gjort", säger ni. "Det kallas House och Techno." På det svarar
>> jag
>> nja. Jag väntar fortfarande på synthmusiken som talar både till hjärnan och
>> höfterna samtidigt.

Det är skrämmande vanligt att sätta likhetstecken mellan house och techno.
Hoppas du inte gör det. Det är som att säga "precis som hårdrock och punk",
eller värre... :-) Inom den vokala housemusiken finns det många extremt
spännande "popliknande" produktioner. Techno handlar mer att snöa in på
Techno. Techno vill inte låta som syntmusik eller soul eller något sådant.
Det är mer friformsmusik. House är dock syntmusik, soul och disco i en
härlig blandning.

Och även här är normen öppen, det sista ordet är inte sagt. Twostep och
garage är ju andra former av house som lovar mycket inför framtiden.

Vänligen


/ Patrick




------------------------------

Message Number: 6
Date: Sat, 25 Aug 2001 23:27:22 +0200
From: "Bengt.Falke.svekom.se"
Subject: SV: Hur vi komponerar

Psttt, ingen risk! Min äldsta dotter Disa (19) lyssnar på Kraftwerk och
Depeche mode, min son Björn (17) lyssnar på REM, Oldfield, Genesis,
Garre och Gethro Tull och min minsta dotter Maja (12) är insnöad på TD,
Redshift och Dweller at the Treshold...

Inga dansband i sikte här inte..... det skulle möjligen vara vissa av
Garres melodier som ibland blir lite väl triviala och i en annan
förpackning skulle kunna gå lite fel....

/Bengt Falke, som kan den ädla konsten av indoktrinering genom
uttröttning. Jag menar har man somnat 100 gånger till en viss musik så
är man präglad för livet ;O)

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: cfmd.swipnet.se [mailto:cfmd.swipnet.se]
Skickat: den 25 augusti 2001 13:42
Till: Multiple recipients of SAS
Ämne: Re: Hur vi komponerar


Ni är alltså alla potentiella föräldrar till en dansbandsmusiker!

MVH
Magnus - som bara spånar vilt för sakens skull




------------------------------

Message Number: 7
Date: Sat, 25 Aug 2001 23:27:54 +0200
From: "Bengt.Falke.svekom.se"
Subject: SV: Hur vi komponerar

Djursjukhuset är öppet!

-----Ursprungligt meddelande-----
Från: mr.analogue.org [mailto:mr.analogue.org]
Skickat: den 25 augusti 2001 13:21
Till: Multiple recipients of SAS
Ämne: SV: Hur vi komponerar


----- Ursprungligt meddelande -----
Från:

>>> Ni är alltså alla potentiella föräldrar till en dansbandsmusiker!

Yuk. Var kan man lämpligen kastrera sig en lördag som denna?


/mr - med avsmak ;-)






------------------------------

Message Number: 8
Date: Sat, 25 Aug 2001 23:55:44 +0200
From: "d3berg.dtek.chalmers.se"
Subject: Re: Hur vi komponerar

On Sat Aug 25 2001, Bengt.Falke.svekom.se wrote:

>> Djursjukhuset är öppet!

Hur är det med ljudsjukhuset då? Jag har ett gäng seriöst delayskadade
Pro-One-arpeggion som behöver vård och omsorg? Eventuellt lite
omstämning (hittade inget bra referens-A (har ingen Minimoog med
inbyggt sådant, och de mer digitala maskinerna är dolda av kläder).

/Janne, börjar snart ladda upp till Bengts ftp (hur stor disk har den
egentligen? det börjar ju bli en del där nu...)

--
Janne G:son Berg, d3berg.dtek.chalmers.se http://www.dtek.chalmers.se/~d3berg
medlem av trummaskins-maffian i GBG


------------------------------

Message Number: 9
Date: Sun, 26 Aug 2001 00:10:23 +0200
From: "salen31.kyberna.lol.li"
Subject: $$CAN BULK E-MAIL WORK 4 U? YOU BET--GET 1 FREE MILLION

We offer some of the best bulk e-mail prices on the Internet. We do all the
mailing for you. You just provide us with the ad! It's that simple!

What we offer:

*General AOL Lists or other ISPs
$200.00 for 1-million e-mails sent.
$400.00 for 3-million e-mails sent.
$600.00 for 5-million e-mails sent.
$800.00 for 7-million e-mails sent.
$1000.00 for 10-million e-mails sent.

WE ALSO HAVE LARGER PACKAGES!


*Targeted Lists:
$400.00 for 1-million e-mails sent.
$700.00 for 2-million e-mails sent.
$1,000.00 for 3-million e-mails sent.
No job tittles sorry:( Doc,Lawyers,etc..


$$$GET A FREE MILLION ON TOP OF EVERY ORDER. IF YOU ORDER WITHIN 2 DAYS OF
ORDERING! INTRODUCTORY OFFER!!

Call for bigger packages! ORDER NOW!!!AND GET THE RIGHT EXPOSURE!

So why not give us a call and see what it is that we can do for you. call anytime
EVEN WEEKENDS! 209-656-9143, we are in California.


Cybernet Enterprise 209-656-9143
go nettech27.excite.com to be removed. Please no mail bombs, legit removal.






------------------------------

Message Number: 10
Date: Sun, 26 Aug 2001 00:26:24 +0200
From: "daniel.boling.home.se"
Subject: Re: Re: Synthens framtid (var: Hur vi komponerar)



>> 01-08-25 21.34, skrev m.bjerner.brevet.nu på
m.bjerner.brevet.nu följande:
>>
>> >> Apropå korsbefruktning: är det inte så att
synthmusiken intar en särställning
>> >> i
>> >> rockhistorien genom att vara kritvit?
>>
>> Syntmusiken "per se", kanske, om du tänker på den
brittiska sub-punk-scenen.
>> Då glömmer du dock en del MYCKET viktiga - svarta -
stilbildande och
>> fantastiska synthesizer-baserade produktioner. Exempelvis
från
>> artister/producenter/band såsom: Earth, Wind & Fire,
Quincy Jones & Michael
>> Jackson, Arif Mardin/Chaka Khan, samt många många andra.
Discomusiken är för
>> mig framför allt svart. Det band som har betytt mest för
mig är Scritti
>> Politti, som väl klumpades ihop med syntbanden från "back
in the 80s", men
>> deras prefernser, vilket tydligt hörs, är helt klart
svart musik. De valde
>> till och med Arif Mardin som producent bara för hans
sound i och med I Feel
>> For You-plattan med Chaka Khan. Human League prövade
också det svarta spåret
>> med plattan Human, som jag räknar till en av deras bästa,
och valde Janet
>> Jackson-producenterna Jimmy Jam & Terry Lewis. Men tänker
du på den
>> brittiska arbetar-"lågbudget"-syntmusiken som t ex just
Yazoo, Depeche Mode
>> etc så är det klart, det var rätt kritvit musik. Kanske
fick de svarta
>> syntbanden inte kontrakt då de inte ansågs passa in i den
stiffa och
>> upproriska subpunkstämningen som tycks varit allerstädes
närvarande. I många
>> stora och dyra, vräkiga svarta produktioner användes dock
syntar mycket
>> kreativt och som i Scritti Polittis fall, t ex
låten "Small Talk" får man
>> nog ändå kalla det en svart form av att tolka syntmusik.
Kanske. "Let's
>> Groove" är ju en spännande gammal discodänga med mycket
kreativt
>> syntanvändande också, med Earth, Wind & Fire.
>>
>> >> All annan vit populärmusik sedan
>> >> åtminstone
>> >> 1940-talet är övertagen/stulen svart musik. Det följer
alltid samma mönster
>> >> (något förenklat givetvis):
>> >>
>> >> 1) svart kulturyttring (ex blues) stöps om i vitt
format, upplever en
>> >> glansperiod
>> >> och stelnar sedan i klichéer
>>
>> Ganska grovt sett. Är Bob Dylan eller Eric Clapton
klichéer ?
>>
>> >> 2) den svarta kulturen går fram med en sampler, först
bildlig men sedan
>> >> bokstavlig, och stuvar om tidigare musik (vit som
svart) till något nytt
>>
>> Tror inte det har med svart musik att göra direkt.
Coldcut gjorde det också,
>> tidigt. Afrika Bambaata tolkade dock Kraftwerk på sitt
sett. Finns många
>> varianter.
>>
>> >> 3) denna nya musikform anpassas till en vit publik,
åstadkommer ett par

>> >> storverk
>> >> och stelnar sedan etc etc
>>
>> Det beror mer på skivbolagen, inte på vad som skapas i
stugorna.
>>
>> >> Men om man försöker ringa in den tidiga synthen (1978 -
1983 någonting) med
>> >> låt
>> >> säga Kraftwerk, Depeche Mode, Fad Gadget, Telex,
Rational Youth, OMD, Human
>> >> League, Visage, Yazoo, Ultravox, Rupert Hine (vi
sätter stopp där) så är min
>> >> fråga: var kommer idéerna ifrån? Inte är det från de
helvita genrerna punk och
>> >> glamrock i alla fall. Möjligtvis disco, men det är
definitivt inte hela
>> >> svaret.
>>
>> Och som sagt, du utesluter helt den svarta musiken. Det
gjordes ju en hel
>> del spännande syntbaserade & svarta produktioner också.
Även om de kanske
>> var mer åt soul- discohållen.
>>
>> >> Synthmusiken ploppar liksom upp ur ingenstans
samtidigt som maskinerna börjar
>> >> serietillverkas. De enda svarta killarna man såg bakom
en synth var
>> >> kompmusiker i
>> >> tex Fat Larry's Band. Nej, även om svarta musiker
förvisso använde sig av
>> >> synthar
>> >> under den här perioden, så startade de inga egna
synthband. Då hade nämligen
>> >> namnet Analogue Brothers varit upptaget för länge,
länge sedan.
>>
>> Jag låter frågan vara öppen. Det är möjligt att det kom
en hel del svarta
>> syntplattor. Carl Craig satt i alla fall och lekte med
sin MS-10 mest hela
>> tiden. Han ville skapa något annat än syntmusiken men
kunde inte riktigt
>> sätta fingret på vad det var, då.
>>
>> >> Nå. Precis som med jazz, rock och blues gräver
synthmusiken ner sig i
>> >> efterapningsträsket. Precis som folkhögskolemusiker
med gitarrer tror att de
>>
>> Menar du att man följer de "givna normerna" ? Jazz
handlar ju om att inte
>> följa normer, även om man förstås spelar Jazz. Det här är
ju musikstilar.
>> Musikstilarna som sådana är normer. Inom syntmusiken
känns det inte som det
>> är rigida krav på hur man ska framföra sina låtar. Det är
bara larvigt med
>> de band som försöker efterapa, t ex så som Mobile Homes m
fl gjorde för
>> några år sedan. Syntmusiken är lika färdigutvecklad nu
som jazzen var på
>> 20-talet, det vill säga "inte särskilt". Det kan
fortfarande hända mycket,
>> om folk släpper "jag-måste-få-det-att-låta-som-Depeche-
Mode-1981"-stämpeln.
>>
>> >> kommer att frälsa världen om de använder samma prylar
som Jimi Hendrix gjorde,
>>
>> Jag tror säkert Yngwie Malmsteen har frälst några
rockälskare...
>>
>> >> tror många att synthmusik är avhängigt att man
använder sig av en Prophet-5,
>> >> en
>> >> Jupiter-8, en Polymoog. Det var självklart viktigt -
då. Det fanns inget annat
>> >> som lät likadant eller lika bra. Detta var
synthmusikens bestående bidrag till
>> >> musikhistorien. Allt var nytt: instrumenten, soundet,
sättet att skriva låtar
>> >> (ofta med instrumentala refränger) och ämnesval
(dystopi, elitism,
>> >> sovjetkommunism/kalla kriget, sex).
>>
>> Mja.
>>
>> >> Här kommer punkt 2) in i bilden. Lyssna tex på Missy
Elliots nya. Den är
>> >> Kraft-igt Kraftwerk-skadad, men för den skull låter
det inte ett dugg som
>> >> Kraftwerk. De finns där mer som en resonansbotten, det
ekar av Mitropa-vagnar
>> >> med
>> >> rökförbud på sex språk, av temat i Radioaktivität, av
deras monotona
>> >> låtstrukturer. Men bara som idéer, ljudstölder.
Alltihop bakas sedan ihop i en
>> >> gryta med bouncig rap som mest handlar om sex och ut
kommer något nytt som
>> >> svänger något grymt.
>>
>> Liksom Afrika Bambaata gjorde? ;-)
>>
>> >> Jag har väl ingen aning om vad för ljudkällor
producenten
>> >> använt och det struntar jag faktiskt i. Någonstans här
hör jag framtidens
>> >> synthmusik: de bästa sidorna från synthpopen och
dataspelsmusiken och det
>> >> allra
>> >> svängigaste ur soul/funk/disco-backarna.
>>
>> Det känns som om du inte har forskat tillräckligt. Det
finns redan musik som
>> har den här egenskapen, tycker jag.
>>
>> >> "Visst, redan gjort", säger ni. "Det kallas House och
Techno." På det svarar
>> >> jag
>> >> nja. Jag väntar fortfarande på synthmusiken som talar
både till hjärnan och
>> >> höfterna samtidigt.
>>
>> Det är skrämmande vanligt att sätta likhetstecken mellan
house och techno.
>> Hoppas du inte gör det. Det är som att säga "precis som
hårdrock och punk",
>> eller värre... :-) Inom den vokala housemusiken finns det
många extremt
>> spännande "popliknande" produktioner. Techno handlar mer
att snöa in på
>> Techno. Techno vill inte låta som syntmusik eller soul
eller något sådant.
>> Det är mer friformsmusik. House är dock syntmusik, soul
och disco i en
>> härlig blandning.
>>
>> Och även här är normen öppen, det sista ordet är inte
sagt. Twostep och
>> garage är ju andra former av house som lovar mycket inför
framtiden.
>>
>> Vänligen
>>
>>
>> / Patrick

Vad exakt e synthmusik? Finns det nån definition?
Tänkte bara säga att både Herbie Hanckock och Miles Davis
använde synthar i sin musik, Herbie finns till och med på
nåt reklamblad för nån liten Moog, jag tror det var en
prodigy eller nåt i den stilen.
Men om man definierar synthmusik som musik som framförs
endast på synthar och trummaskiner så finns det nog inte så
värst många "svarta" produktioner, kanske därför att det är
svårt att få fram nåt vettigt ur endast klaviaturer
(plastiga sådana) och trummaskinsrattar. T.ex så tycker jag
att en schyst basgång är svår att spela på en klaviatur,
även om det går hjälpligt med sequencer.
Och en sak är säker - utan de svartas musik hade
synthmusiken inte låtit som den gör, de svartas influencer
finns i den även om syntharna kanske inte tänkte på det.

Förresten, är inte "synthmusik" en ganska smal genre?

//MVH Danne B



------------------------------

Message Number: 11
Date: Sun, 26 Aug 2001 00:34:32 +0200
From: "daniel.boling.home.se"
Subject: Re: Re: kul



>> On Tue, 21 Aug 2001, PATRICK wrote:
>>
>> >> Låter som en kul och kreativ sysselsättning där,
Jonathan. Du kan ju
>> >> faktiskt göra en hårdvarumaskin av detta, som du kan
bli mycket rik på.
>> >> Bara en tanke... :-)
>>
>> Ja det bästa hade ju varit om det vore en hårdvarumaskin
och inte en sunkig PC
>> med MSDOS... men då blir det att bygga en maskin med
mikroprocessor och
>> programmera maskinkod i EPROM, och förutom koden för
själva sequencern så
>> behövs det kod för inmatning av tangenttryckningar,
utmatning till och
>> kontroll av nåt videochip för display/monitor, rutiner
för att skriva och läsa
>> filer och kontrollera en diskdrive, etc... med andra ord
ganska mycket
>> jobbigare och dyrare än en gammal PC. Men jag funderar
ändå på att skriva
>> sequencerprogget på lågnivå och hoppa över DOS, men
använda
>> BIOS-i/o-rutinerna, och lägga koden i bootsektorn så att
det laddas istället
>> för operativsystemet när man sätter igång datorn... fast
det är kanske
>> overkill? och en annan nackdel med detta vore att man
inte kan experimentera
>> med att skriva små skumma program för att göra
intressanta saker (t.ex omsätta
>> fraktaler till styrspänning)...
>>
>> finns det nåt monitor-program för x86'or som inte är
beroende av nåt
>> operativsystem, så att man alltså kan lägga det i
bootsektorn och få det att
>> fungera som ett enkelt litet operativsystem? det enda som
behövs är att kunna
>> mata in maskinkod/assembler och spara/lista/hämta filer
till och från
>> minnet... DEBUG kanske? om debug är ett .COM program och
inte använder några
>> DOS-interrupts eller DOS-functioncalls så borde ju det gå
att köra debug
>> direkt efter boot istället för något opsys?
>>
>> Grejjen är att jag skulle vilja ha en så enkel och
renodlad dator som möjligt,
>> med ENDAST det jag behöver för att kunna programmera den
och styra saker
>> med.. DOS är ju ett äckligt dåligt system, (windows inte
ens värt att nämna),
>> och även om unix varianter som Linux är bra och
kraftfulla så finns där ju en
>> jävla massa skit som jag inte behöver i denna styrdator..
Jag har funderat på
>> att rigga upp en gammal hemdator istället, någon som har
en C64 med diskdrive
>> till salu? =)
>>
>> /Jonatan - på farliga vägar bland ettor och nollor...
>>
>> K Y M A T I C A - medvetandeutforskning genom
ljudexperiment
>> ----------------------------------------------------------
--
>> HTTP://fly.to/expanalog/ PHONE: 070-252 79 26 ICQ:
82881301
>>
>>
>>

Satsa på linux, det går utan större problem att strippa ned
till oigenkännlighet, och istället för att den ska start a
ett "text-prompt" (skal/shell eller vad det heter:) så kan
den starta ditt program. Bibliotek som klarar grafik, etc
fins det och linux är optimalt att skriva io-rutiner på
eftersom det inte är lika "kladdigt" upbyggt som msdos (som
ju har sitt ursprung i QDOS, Quick ¥n¥ dirty Disk Operating
System).
Men om jag ska va ärlig tror jag varken du blir rik eller
att resultat blir hälften så kul, charmen försvinner liksom
på nåt sätt.....

//MVH Danne B



------------------------------

Message Number: 12
Date: Sun, 26 Aug 2001 01:07:50 +0200
From: "d3berg.dtek.chalmers.se"
Subject: Re: Re: Synthens framtid (var: Hur vi komponerar)

On Sun Aug 26 2001, daniel.boling.home.se wrote:
<230 rader botrklippta>

>> Men om man definierar synthmusik som musik som framförs
>> endast på synthar och trummaskiner så finns det nog inte så
>> värst många "svarta" produktioner, kanske därför att det är
>> svårt att få fram nåt vettigt ur endast klaviaturer
>> (plastiga sådana) och trummaskinsrattar.

Om vi törs svänga in på technons domäner så har vi ett gäng
ickevitingar som glatt har använt trummaskiner och små plastiga
synthar till att göra underbar musik.

>> Förresten, är inte "synthmusik" en ganska smal genre?

Som jag sade förut så tycker jag att "synth" är ett särdeles uselt
sätt att dela in musik. Jarre och Skinny Puppy hamnar väl bägge inom
synthgenren. Det enda de har gemensamt är att de har skapat sin musik
med maskiner.

/Janne

--
Janne G:son Berg, d3berg.dtek.chalmers.se http://www.dtek.chalmers.se/~d3berg
medlem av trummaskins-maffian i GBG


------------------------------

Message Number: 13
Date: Sun, 26 Aug 2001 01:49:54 +0200
From: "cfmd.swipnet.se"
Subject: Re: SV: Hur vi komponerar

From: "Bengt.Falke.svekom.se"
Subject: SV: Hur vi komponerar
Date: Sat, 25 Aug 2001 23:27:22 +0200

>> Psttt, ingen risk! Min äldsta dotter Disa (19) lyssnar på Kraftwerk och
>> Depeche mode, min son Björn (17) lyssnar på REM, Oldfield, Genesis,
>> Garre och Gethro Tull och min minsta dotter Maja (12) är insnöad på TD,
>> Redshift och Dweller at the Treshold...

Ah! Min bäste herre har alltså anledning att vara en stolt far ;O)

>> Inga dansband i sikte här inte..... det skulle möjligen
vara vissa av
>> Garres melodier som ibland blir lite väl triviala och i en annan
>> förpackning skulle kunna gå lite fel....

Jo, men det andra överväger åt rätt håll ;O)

>> /Bengt Falke, som kan den ädla konsten av indoktrinering genom
>> uttröttning. Jag menar har man somnat 100 gånger till en viss musik så
>> är man präglad för livet ;O)

Tihi! Ta detta som lärdom! ;O)

MVH
Magnus


------------------------------