SAS ARKIV
Date: Mon, 31 May 1999 17:23:41 GMT
From: "p a t r i c k hem1passagenSEsequence"
Subject: Re: Vocoderteori

Du kan alltid ladda hem mjukvaran till Clavia's Nord Modular, sedan ladda in
vocoderljud i programmet (finns många) och se hur de är uppbyggda. Det ger
lite mer "kött på benen" kanske? :)


______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

------------------------------
Date: Mon, 31 May 1999 20:13:34 +0200
From: Patrik the Mad Inventor
Subject: Re: SV: Vocoderteori

At 19:09 1999-05-31 +0200, you wrote:

>(Din lyllos som får hålla på med sånt här!;)

Ja... i ett par dagar till. Sen äre' slut...

>Vad
>filterbankerna beträffar verkar de inte vara speciellt inriktade mot just
>tal, utan snarare försöker man på enklast möjliga sätt få frekvensspektrat*)
>hos signal A att påverka frekvensspektrat hos signal B.

Jo man misstänker ju det. Men med lite meckande och tillämpande av talteori
borde man kunna optimera vocoderns frekvensegenskaper för maximal
taltydlighet. Detta skulle då innefatta justering av både centerfrekvens
och bandbredd hos filtrena. Skulle vara intressant att prova. Undrar om
Wendy Carlos vill låna ut sin Moog...? :)

>*) Dvs frekvensspektrat i ett väldigt utslätat perspektiv, givetvis. Om man
>skulle köra lite FFT och annat roligt skulle man ju kunna hitta distinkta
>övertoner som toppar med tomrum emellan,

Jo att analysera och filtrera i mjukvara är ju en baggis. Sånt har man ju
gjort i Matlab... Men det balla är ju att göra det analoooooogt!
Det vore kul att kunna analysera insignalen, extrahera formanterna,
omvandla dessa till spänningar, och låta dem styra en kaskadkopplad talsynt
typ OVE, och köra sina feta stråkpads genom externingången... Yeah!

>Kanske borde man lägga frekvensbanden tätare (i oktaver räknat) runt c:a 1
>kHz. Kanske spelar det ingen roll, eftersom huvets kaviteter inte heller är
>speciellt resonanta och branta.

Tja hyfsat branta är de väl? Eller? Borde gå att mäta på nåt vis.
Jag läste om det där med Helmholzresonatorer i akustiska sammanhang. En
colaflaska har ett Q-värde på tvåhundrafyrtionånting har jag för mig. Såna
resonanta basdämpare man kan bygga själv med perforerad platta i hörnen av
sin studio har bara ett fåtal i Q. Huvet, med mun- och näshåla är väl mer
åt colaflaska än hörnlåda. Iochförsig är kött ett av de bästa dämpmaterial
som finns... :)

>Däremot brukar vocoders faktiskt ha tillräckligt branta filterbanker (eller
>"tillräckligt" ojämn och dålig frekvensgång...) för att man ska märka
>lustiga fenomen när man ändrar röstens tonhöjd och övertonerna passerar band
>efter band...

Därför det skulle vara kul med tidigare nämnda koncept att extrahera
formanterna och styra en uppsättning resonatorer istället!

>Tyvärr blir det nog väldigt flummigt detta, oavsett hur väl man vill
>utforska och optimera vocoderns innersta gömmor. Ehuru oerhört intressant!!!

Jo man blir nog fan tvungen att meka ihop en experimentvocoder för att ta
reda på saker och ting. Som om man inte hade nog med omöjliga
vansinnesprojekt på agendan! :P
Man kanske skulle spara tid, och köpa nån billig vocoder, en VF-11 eller
så, och hacka den rejält...

moogvänliga hälsningar

/P! the Mad Inventor




__P a t r i k E r i k s s o n_______________________________
art - technology - music
patrik.encounter.nu
http://www.encounter.nu/~patrik
_____________________________________________________________
"The dark religions are departed and sweet science reigns"


------------------------------
Date: Mon, 31 May 1999 20:13:40 +0200
From: Patrik the Mad Inventor
Subject: Re: Vocoderteori

At 17:23 1999-05-31 GMT, you wrote:
>Du kan alltid ladda hem mjukvaran till Clavia's Nord Modular, sedan ladda in
>vocoderljud i programmet (finns många) och se hur de är uppbyggda. Det ger
>lite mer "kött på benen" kanske? :)

Ge hunden ett ben... :)
Uh, NordModular, den är digital juh! Nä men allvarligt, det finns gott om
rejäla köttben att gnaga på när det gäller good ol' ångdriven vocoding om
man vill se exempel i praktiken. På Ander Spontons websida finns ritningar
till vocoders härstammande från Synton (elektor) och Powertran (ETI). Hur
en vocoder ser ut på insidan det vet jag, men det skulle vara kul att hitta
nån tillämpbar teori bakom själva vocodingen. Vocodern konstruerades ju en
gång för just talöverföring och komprimering, men dess analoga
implementering levde vidare som musikinstrument / effekt. Jag kan tänka mig
att en musikvocoder på enklast möjliga vis byggs upp som en vanlig
grafisk-EQ-bank med jämna intervall. Men om man tittar på det där med
talteori, taligenkänning och talsyntes så finns det en massa intressanta
aspekter som borde påverka vocoderns taltydlighet å det väldeligaste. Man
skulle kunna tänka sig en trimbar vocoder där man trimmar och optimerar
filterbankarna efter den egna rösten.

När det gäller d*g*tala vocoders så kan man ju göra synnerligen exakta och
intressanta analyser, lattja med både belopp och fas, men det är ju inte
därför vi är här... :) Jag gillar att grilla transistorer och andas lödrök.
Programmering är inte min grej riktigt, även om jag skall pröva Csound
eller nåt sånt den vackra dag jag får min Linuxmaskin att fungera...



__P a t r i k E r i k s s o n_______________________________
art - technology - music
patrik.encounter.nu
http://www.encounter.nu/~patrik
_____________________________________________________________
"The dark religions are departed and sweet science reigns"


------------------------------
Date: Mon, 31 May 1999 21:59:19 +0200
From: per.mattsson.mkv.mh.se (Per Mattsson)
Subject: Re(2): SV: Vocoderteori

patrik.encounter.nu skriver:
>Man kanske skulle spara tid, och köpa nån billig vocoder, en VF-11 eller
>så, och hacka den rejält...
Kolla med BJ om han har några Voc24 PCBn kvar.

---Per


------------------------------
Date: Mon, 31 May 1999 22:47:16 +0200 (CEST)
From: Ricard Wolf
Subject: Re: Trasig.


On Mon, 31 May 1999 skogh.ims.de wrote:

> När man slar pa aparaten sa kommer bara brumm ur alla
> utgangarna (lineout, headphones och inbyggd högtalare). Vrider
> man lite pa volympotten kranstrar det aningens, men det är oxa
> den enda kontrollen som ger nagon somhelt märkbar effekt. Pa/Av
> LED:en lyser inte heller. Mätte matningen till 9V, men när jag slar
> pa ladan faller den till ca 4V. Ideer?

Låter som om nånting överlastar nätdelen så att spänningen sjunker för
mycket :> rippel i matningen :> brum. Vad är det för typ av logikkretsar i
burken? Det kan vara nån av dem som har pajat och drar alldeles för mycket
ström.

/Ricard
--
Ricard Wolf (ricard.wolf.swipnet.se) [ http://home.swipnet.se/ricard ]

Analog synth, railroad, magnetic recording and Citroen GS/GSA enthusiast
-- "Ich bin der Musikant mit Taschenrechner in der Hand" --


------------------------------
Date: Tue, 1 Jun 1999 02:24:07 +0200
From: "Mattias Rickardsson"
Subject: SV: Vocoderteori i natten

----- Ursprungligt meddelande -----
Från: Patrik the Mad Inventor

> Jag kan tänka mig
> att en musikvocoder på enklast möjliga vis byggs upp som en vanlig
> grafisk-EQ-bank med jämna intervall. Men om man tittar på det där med
> talteori, taligenkänning och talsyntes så finns det en massa intressanta

5 poäng talteori läste jag som sommarkurs härförleden... men då handlade det
minsann om matte; primtal, delbarhet et al... ;-)

> aspekter som borde påverka vocoderns taltydlighet å det väldeligaste. Man
> skulle kunna tänka sig en trimbar vocoder där man trimmar och optimerar
> filterbankarna efter den egna rösten.

Här höjer jag instinktivt ett varningens finger:
Det finns en stor risk med att optimera alltför bra: Att resultatet kan bli
mer ointressant om det är alltför verklighetstroget och exakt. Jämför med
fallen ANALOGSYNT kontra DIGITALSYNT, eller SPEAK & SPELL kontra NYARE
TALSYNTESER.

Men jag håller med om att det vore extremt kul att testa en vocoder som
bygger på ett fåtal formanter med variabla frekvenser, Q-värden etc istället
för en vanlig fast filterbank med enbart varierbara nivåer hos banden.

Jag är skeptisk till om man i två helt skilda vokalfonem (utan
diftong/glidning emellan dem) kan säga vilka formanter i fonem A som
motsvarar vilka i fonem B. Visst borde de t ex kunna ha bytt frekvens, eller
vissa ha sjunkit i nivå och andra stigit och tagit deras plats osv? Fonemen
känns lite flummiga och inte helt entydiga tycker jag. (Men jag har å andra
sidan inte läst nån fakta. Upplys mig, o store talare och
vocoderekvilibrist!)


mvh/mr (som också undrar hur Chivas Regal uttalas? Så man vet vad det är som
smakar när man vaknar imorgon...;)



------------------------------
Date: Tue, 01 Jun 1999 03:21:10 +0200
From: Patrik the Mad Inventor
Subject: Re: SV: Vocoderteori i natten

At 02:24 1999-06-01 +0200, you wrote:

>5 poäng talteori läste jag som sommarkurs härförleden... men då handlade det
>minsann om matte; primtal, delbarhet et al... ;-)

Modern kabbala alltså... :) Hokuspokus...

>Här höjer jag instinktivt ett varningens finger:
>Det finns en stor risk med att optimera alltför bra: Att resultatet kan bli
>mer ointressant om det är alltför verklighetstroget och exakt. Jämför med
>fallen ANALOGSYNT kontra DIGITALSYNT, eller SPEAK & SPELL kontra NYARE
>TALSYNTESER.

Jäpp, men det är nog ingen större risk med analoga filter, branta som
ättestupan, fasvridna så det knaaaakar i nacken... En fet stringpad in som
bärvåg och hårt EQ:ad modulator... För verklighetstroget? No way! :)
Finessen med optimering av filterfrekvenserna vore bara att framhäva
tydligheten av det som talas, även om det låter om om Darth Vader (Darth
Voder? :) svalt en stråkmaskin på tvären!
Mera maskin!
(I sci-fi ungdomsromanen "Uppbrott från Jorden" väljer skepparen en
"gammeldags röstbox" med metalliskt ljud, för han vill bli påmind om att
det är en maskin han talar med. Helt rätt!)

>Men jag håller med om att det vore extremt kul att testa en vocoder som
>bygger på ett fåtal formanter med variabla frekvenser, Q-värden etc istället
>för en vanlig fast filterbank med enbart varierbara nivåer hos banden.

Det är ju egentligen vad good ol' OVE gör, fast utan kontroll från någon
analysator.

>Jag är skeptisk till om man i två helt skilda vokalfonem (utan
>diftong/glidning emellan dem) kan säga vilka formanter i fonem A som
>motsvarar vilka i fonem B. Visst borde de t ex kunna ha bytt frekvens, eller
>vissa ha sjunkit i nivå och andra stigit och tagit deras plats osv?

Hur menar du då vilka som motsvarar vilka...?

Det finns en formantfrekvenstabell av Fant, jag kan hacka in den om så
önskas, med "normal"- formantfrekvenser för svenska. Den är ju givetvis
inte det minsta exakt i verkligheten, det är väl en anledning till att
enkla vocoders funkar såpass bra ändå. Den hugade kan kolla sina egna fonem
genom att tala in lämpliga ord, fraser och läten i sin datorburk. Kör man
windoze går det utmärkt att göra en formantanalys i SoundForge.
(spektrumanalys, Sonogram) Så kan man plotta in sina fonem i ett
koordinatsystem och jämföra sin förkylda norrländska med annat folks
tungomål. På skolan kör vi nåt system under Solaris som heter XWAVES och
det kan göra allt en fonetiker kan tänkas vilja göra.

>Fonemen
>känns lite flummiga och inte helt entydiga tycker jag. (Men jag har å andra
>sidan inte läst nån fakta.

Jag har en svårt ostrukturerad engelsman som föreläsare och en hop kaotiska
stenciler, men både analys i XWaves och syntes med OVE pekar på att det
faktiskt funkar så. Stämbanden utgör en tongenerator, resonanser uppstår i
munhålan och näsgången. Och så en massa brus och skit när luft strömmar ur
munnen, över tänderna, genom näsan osv. Synnerligen komplext system, men
det funkar som bekant...

Fonemen känns inte riktigt entydiga, nej. Men de funkar. Och de forskar för
fullt på hur talperceptionen funkar egentligen, hur talet dekodas. Jag satt
i en timmes tid och lyssnade på olika bearbetade varianter av fyra ord och
klickade på vilket av två valbara ord jag tyckte lät lika (rimmade). 5000
ord... *pust* %( Jag fick en kopp kaffe för det... hrrrm.

>mvh/mr (som också undrar hur Chivas Regal uttalas? Så man vet vad det är som
>smakar när man vaknar imorgon...;)

He ä nån skotsk träsprit, va?
Här står det en John Jameson framför mig och håller på att ta slut 8-)

(Viste ni om att en av John Jamesons ättlingar uppfann radion? Japp,
Marconi! Sprungen ur ädel whiskyfabrikörsläkt!)

moogvänliga hälsningar

/P! the mad...




__P a t r i k E r i k s s o n_______________________________
art - technology - music
patrik.encounter.nu
http://www.encounter.nu/~patrik
_____________________________________________________________
"The dark religions are departed and sweet science reigns"


------------------------------
Date: Tue, 1 Jun 1999 08:27:19 +0200 (MET DST)
From: Janne G-son Berg
Subject: Re: SV: Vocoderteori i natten

> På skolan kör vi nåt system under Solaris som heter XWAVES och
> det kan göra allt en fonetiker kan tänkas vilja göra.

http://fonsg3.let.uva.nl/praat/

Jag kikade runt lite och hittade detta. Är det någon som har
erfarenhet av det? Var kan man annars ladda ner xwaves för solaris?

> (Viste ni om att en av John Jamesons ättlingar uppfann radion? Japp,
> Marconi! Sprungen ur ädel whiskyfabrikörsläkt!)

Inte undra på att jag alltid har gillat radio! :)

/Janne

--
Janne G:son Berg, d3berg.dtek.chalmers.se http://www.dtek.chalmers.se/~d3berg
Jag är en stor grön hemul!


------------------------------
Date: Tue, 1 Jun 1999 09:20:40 +0200
From: Anders Sponton
Subject: =?us-ascii?Q?SV=3A_4_okt_syntkeyboard_nagon=3F?
Jomenvisst behover jag en sadan. Har du den kvar? Hur mycket vill du ha? Vart bor du?
Anders

-----Ursprungligt meddelande-----
Fran: Ola van der Brook [SMTP:farbror_synt.hotmail.com]
Skickat: den 31 maj 1999 14:39
Till: Multiple recipients of
Amne: 4 okt syntkeyboard nagon?

Jag rensar kallarforradet:
jag har ett 4 okt tangentbord,
(det ar fran en Logan string)
varje tangent har 3 st kontakter
nan synt hembyggare som behover
nat dylikt?
/Olla


______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com



------------------------------
Date: Sat, 29 May 1999 10:45:34 +0200
From: Ville Gustavsson
Subject: Vocoder vs Talkbox

Apropå vocoder, är det nån som vet hur en talkbox funkar rent tekniskt?
Vad är skillnaden mot en vocoder?

/Ville

------------------------------
Date: Tue, 01 Jun 1999 11:12:41 +0200
From: per.mattsson.mkv.mh.se (Per Mattsson)
Subject: Re: Vocoder vs Talkbox

ville.g.eldean.se skriver:
>Apropå vocoder, är det nån som vet hur en talkbox funkar rent tekniskt?
En talkbox är en liten låda med en högtalare intui samt ett litet hål..
I hålet stoppar man en slang - typ vanlig trädgårdsslang.
Högtalaren ansluter man till den förstärkare vars ljud man ska "talka"
Slangen stoppar man i munnen, placerar sig sedan framför en mikrofon och
"talkar" på.

Undrar just hur man ramlade på den konstruktionen...

Om man analyserar vad som händer egentligen så är funktionen är inte alls
så skild från en vocoder som man kan tro. En vocoder förändrar
program-materialets (feta analoga stråkar) spectralinnehåll med en
styrsignal (röst eller trummaskin t.ex. ). I en Talkbox så händer ju samma
sak men där är styrsignalen utbytt mot munhålan. En Talkbox borde kunna
sägas vara en biomekanisk vocoder.

---Per


------------------------------
Date: Tue, 1 Jun 1999 12:19:24 +0200
From: "Mattias Rickardsson"
Subject: SV: SV: Vocoderteori i natten

----- Ursprungligt meddelande -----
Från: Patrik the Mad Inventor

> Mera maskin!
> (I sci-fi ungdomsromanen "Uppbrott från Jorden" väljer skepparen en
> "gammeldags röstbox" med metalliskt ljud, för han vill bli påmind om att
> det är en maskin han talar med. Helt rätt!)

Vill minnas att vår förlamade fysikerguru Stephen Hawking när han erbjöds en
nyare mer mänsklig talsyntes ändå behöll den gamla skrapiga maskinrösten
eftersom den blivit en viktig del av hans personlighet... coolt. :)

> >Men jag håller med om att det vore extremt kul att testa en vocoder som
> >bygger på ett fåtal formanter med variabla frekvenser, Q-värden etc
istället
> >för en vanlig fast filterbank med enbart varierbara nivåer hos banden.
>
> Det är ju egentligen vad good ol' OVE gör, fast utan kontroll från någon
> analysator.

Precis. Alltså: konstruera analysator! ;)

> >Jag är skeptisk till om man i två helt skilda vokalfonem (utan
> >diftong/glidning emellan dem) kan säga vilka formanter i fonem A som
> >motsvarar vilka i fonem B. Visst borde de t ex kunna ha bytt frekvens,
eller
> >vissa ha sjunkit i nivå och andra stigit och tagit deras plats osv?
>
> Hur menar du då vilka som motsvarar vilka...?

Jag menar att om man säger t ex "OOUUUAAAIIIIII" och tittar på hur
formanterna rör sig mellan "O" och "I" så kanske man ser toppar (från olika
fysiska resonatorer) som passerar varandra i frekvensled. Dessutom kan
kanske nån topp mer eller mindre försvinna eller dyka upp.

Men om man bara tittar på "O" och "I" och letar formanter och numrerar dem
efter frekvens (eller vad man nu vill göra) så kanske inte t ex formant 3 i
"O" egentligen är samma som formant 3 i "I". (Men vad vet jag...?)

> >Fonemen
> >känns lite flummiga och inte helt entydiga tycker jag. (Men jag har å
andra
> >sidan inte läst nån fakta.
>
> Fonemen känns inte riktigt entydiga, nej. Men de funkar.

Ursäkta, jag menade egentligen _formanterna_.


mvh/mr



------------------------------
Date: Tue, 1 Jun 1999 12:36:11 +0200 (CEST)
From: Kristofer Ulfves
Subject: Re: SV: Vocoderteori

On Mon, 31 May 1999, Patrik the Mad Inventor wrote:

> Jo man blir nog fan tvungen att meka ihop en experimentvocoder för att ta
> reda på saker och ting. Som om man inte hade nog med omöjliga
> vansinnesprojekt på agendan! :P
> Man kanske skulle spara tid, och köpa nån billig vocoder, en VF-11 eller
> så, och hacka den rejält...

Tja...inte så dum id=E9...MAM gör ju som bekant ruskigt analoga grejjer som
GÅR utmärkt att modda...

/Kristofer Ulfves, Umeå



------------------------------
Date: Tue, 01 Jun 1999 14:35:57 +0200
From: per.mattsson.mkv.mh.se (Per Mattsson)
Subject: =?ISO-8859-1?Q?Säljes?
Jag försöker sälja lite så här inför sommaren:

Yamaha CS-5, 2 st 4.500:- för bägge, 2.500:- stycket bägge i toppskick
Wersi MK1, digital/analog, fouriersyntes, MIDI, 20 röster, multitimbral,
pärm manual, mkt bra skick. En gång i tiden köpt av Peter Modin här på
listan. 5.000:-

Alla tre finns i Sundsvall
---Per M 070-6524567


------------------------------
Date: Tue, 01 Jun 1999 13:24:52 -0500
From: Erik Gronberg
Subject: Re: Vocoder vs Talkbox

SAS-LIST.cedilla.mkv.mh.se:

> I en Talkbox så händer ju samma
> sak men där är styrsignalen utbytt mot munhålan. En Talkbox borde kunna
> sägas vara en biomekanisk vocoder.

Dessutom finns inte begränsningen av ett visst antal frekvensband,
utan artikuleringen blir kontinuerlig och "äkta".
En nackdel är slangens karaktäristik med notchar och peakar;
det låter som en stillastående flanger...
Jag byggde en skitsimpel talkbox och det lät helt OK.
Hade lätt trott att det var en vocoder.

/Erik




------------------------------
Date: Tue, 01 Jun 1999 18:07:25 +0200
From: Magnus Danielson
Subject: Re: Vocoderteori

Patrik the Mad Inventor wrote:
>
> Tjabopp analogisar!

Tjenare, tjenare!

Det var visst ett tag sedan jag ylade här senast...

> Jag sitter här och rotar och gräver i allt jag hittar om vocoders. Dels har
> jag en skrivuppgift att lämna in och presentera på
> talsyntes/taligenkänningskursen jag går, sen har man ju ett inte helt litet
> eget intresse för sånt...
>
> Vad är premisserna och principerna för var man lägger bandpassfiltrenas
> brytfrekvenser i en vocoder? Och var nånstans går gränsen för hur få band
> man kan ha och ändå få någorlunda användbarhet? Användbarhet är ju dessutom
> en term so kan diffa lite beroende på om man avser strikt
> taligenkänning/syntes eller musikaliska kvaliteter.

Premisserna för var man lägger brytfrekvenserna kommer dels ur kunskap
om
hur tal och talorganet fungerar. I boken "Theory and Application of
Digital
Signal Processing" av Rabiner och Gold så återfinns t.ex. ett helt
kapitel
om vocodrar och där börjare de med väldigt basic saker... typ
röntgenbilder
på skallen när man gör olika ljud mm. En annan sak som spelar in är
antalet
register och brantheten på filtrerna. Vill man vara finsmakare så kan
man
ju fila på vilken typ av filter man har, men jag tror inte det gör så
himla
mycket. Jag rekommenderar läsning av Sennheiser's manual som ger en
ganska
bra beskrivning. Även Powertran vocoderns beskrivning kan vara bra att
utgå ifrån.

> Rent generellt kan man ju säga att varje vokal kan erhållas genom en
> grundton (f0) och två resonanser, formanter (f1) och (f2). Kritiskt för
> vilken vokal det blir är just dessa två formanter, (f1) och (f2), och att
> de hamnar rätt. Sålunda måste en vocoder som gör anspråk på hyfsad
> tydlighet ha rejält med upplösning åtminstone i de för tal relevanta
> frekvensområdena. Annars kommer ju syntesdelen att kvantisera klangkurvan
> fel, och fel fonem uppstår.
> Nu har jag suttit och prickat in samtliga vokala fonem i det svenska
> språket (enligt en tabell av Gunnar Fant) i ett koordinatsystem och plockat
> ut en bunt lämpliga frekvenser. Det blir sisådär tjugofyra stycken upp till
> sisådär dryga 2Khz. Det är ju lite väl många, och kräver en rackarns
> branthet på filtrena. Sen vill man ju gärna ha med lite upplösning i
> diskanten, även om själva taltydligheten borde fungera hyfsat... Dessutom
> är det inte riktigt sant det där med att man bara behöver grundton och två
> formanter, för det som skiljer I och Y enligt Fant ligger i ytterligare
> formanter. (f3) och (f4). ((f1) och (f2) är så gott som lika.)

Sen har du ju det där med S-ljud och så ;)

> Nu har jag ju kollat lite på existerande vocodrar, var de har lagt sina
> mittfrekvenser, och finner att det diffar en del. Bland annat har de flera
> band ganska högt uppe i diskanten, men har slagit ihop flera områden som
> iallafall enligt min fonemkarta borde störa definitionen av vokalerna. Jag
> antar att vilka frekvenser går att rationalisera bort och ihop med andra,
> och i och med den andra formanten ändå ha kvar en hyfsad tydlighet, men
> vilka det skulle gälla kanske bara går att fastställa på experimentell väg,
> eller?
>
> Dessutom varierar fonemen en del beroende på språk, dialekt etc. Jag gjorde
> en inspelning av mig själv för ett tag sen, och gjorde en vederbörlig
> formantanalys på mina fonem, och de stämde inget vidare. Jag var iofs
> kraftigt förkyld då, så vissa av mina resonanta kaviteter var väl inte
> riktigt välstämda...

Jag körde en gång i tiden ett program som hetter Ceres (som då fanns på
SGI
men nu även finns på Linux) som gör en analys i realtid, mycket
underhållande.

> Detta är bara några förvirrade tankar bara efter att ha tittat lite grann i
> mina pappersbuntar. Har nån byggt vocoder här? Nån som kan nån djupare
> vocoderteori?

Klart det finns folk som byggt vocodrar, Anders Sponton t.ex. har byggt
en
Powertran Vocoder.

> Eller är det empiri som gäller vid fastställande av filterfrekvenserna? Jag
> som tänkte få till ett riktigt snyggt samband att visa med grafer och
> plottar och kurvor o skit...

Som alltid när man bygger dessa grejor så kan du köra hur mycket
teoretiserande som helst, men det är ändå örat som slutligen avgör.
Dock kan den teori och de tidigare sätten att göra det på hjälpa till
att
få bra stuk på det hela.

T.ex. Powertran Vocoderns beskrivning ger en hel del kul hintar, surfa
över
till Anders och kolla in vet ja...

Hmm... Vocoder... om man skulle sparka igång den igen...

MVH
Magnus

------------------------------
Date: Tue, 1 Jun 1999 19:54:04 +0200
From: "Mattias Rickardsson"
Subject: SV: Vocoder vs Talkbox

----- Ursprungligt meddelande -----
Från: Erik Gronberg

> > I en Talkbox så händer ju samma
> > sak men där är styrsignalen utbytt mot munhålan. En Talkbox borde kunna
> > sägas vara en biomekanisk vocoder.
>
> Dessutom finns inte begränsningen av ett visst antal frekvensband,
> utan artikuleringen blir kontinuerlig och "äkta".

Men hur går det med S-ljud o dyl där inte stämbanden är oscillator?

> En nackdel är slangens karaktäristik med notchar och peakar;
> det låter som en stillastående flanger...

Bygg in den i en trombon och få en modulerbar flanger istället! ;-)


/mr



------------------------------
Date: Tue, 01 Jun 1999 12:56:55 PDT
From: "Ola van der Bröök"
Subject: Re: 4 okt keyboard någon?

>Jomenvisst behover jag en sadan. Har du den kvar?

-Nej
/Ollä


______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

------------------------------
Date: Tue, 01 Jun 1999 22:19:58 +0200
From: Patrik the Mad Inventor
Subject: Re: Vocoderteori

At 18:07 1999-06-01 +0200, you wrote:

>Tjenare, tjenare!
>Det var visst ett tag sedan jag ylade här senast...

Ja jädrans, lång tajm no hear! Nu har du mycket att ta igen! :)

>"Theory and Application of
>Digital
>Signal Processing" av Rabiner och Gold så återfinns t.ex. ett helt
>kapitel
>om vocodrar och där börjare de med väldigt basic saker... typ
>röntgenbilder
>på skallen när man gör olika ljud mm.

Ja man har ju försökt med mekaniska talsyntar förr... mekaniska anordningar
med urhulkade träklossar och bälgar och ventiler och klaffar som skall
efterlikna talorganet...

http://www.ling.su.se/staff/hartmut/kemplne.htm
(Coolt!)

>mycket. Jag rekommenderar läsning av Sennheiser's manual som ger en
>ganska
>bra beskrivning. Även Powertran vocoderns beskrivning kan vara bra att
>utgå ifrån.

Hmm Powertrans vocoder har jag just börjat bläddra i lite. Var hittar man
Sennheisern?
Var det Sennheisern Herbie Hancock använde?

>Sen har du ju det där med S-ljud och så ;)

Jo då kommer de där banden i diskanten in, unvoiced-detector, brusgenerator
osv.
Fortfarande spelar resonanserna i skallen in, men även läpprörelser,
luftströmmen mellan tänderna osv osv. Hur komplext som helst!

>Jag körde en gång i tiden ett program som hetter Ceres (som då fanns på
>SGI
>men nu även finns på Linux) som gör en analys i realtid, mycket
>underhållande.

Ja vi har ju lite unik uppfattning om vad som anses som
"underhållningsprogram"! :)
Vad kräver det för prestanda på Linuxburken?

>Klart det finns folk som byggt vocodrar, Anders Sponton t.ex. har byggt
>en
>Powertran Vocoder.

Jo jag hittade beskrivningarna hos honom. Tack för det, Anders! :)
Elektor(budgetsynton) vocodern är ett jädrans monsterbygge det oxå...

Om jag skulle göra mig en vocoder måste den dock ha justerbara
filterparametrar! Allt för att kunna fila vidare på tidigare funderingar...

>Som alltid när man bygger dessa grejor så kan du köra hur mycket
>teoretiserande som helst, men det är ändå örat som slutligen avgör.
>Dock kan den teori och de tidigare sätten att göra det på hjälpa till
>att
>få bra stuk på det hela.

Jo, men när man nu håller på med lite akademiska övningar vore det kul att
hitta några snygga kopplingar mellan talteori och såna här skojiga
praktiska tillämpningar.
Dessutom har man ju bara krafsat lite på ytan av teorin, men det är ju
alltid lika roligt att upptäcka och lära sig mer allteftersom man håller på!
Synd att fonetikinstutionen inte har nån modularvocoder liggande, de har ju
så mycket annat knas på lager. Jag vill pröva!
Fundera->Kalkylera->Koppla upp->Lyssna Mmm... Skoj!

>Hmm... Vocoder... om man skulle sparka igång den igen...

Vad har herrn för vocoder då?


mvh

Darth Voder




__P a t r i k E r i k s s o n_______________________________
art - technology - music
patrik.encounter.nu
http://www.encounter.nu/~patrik
_____________________________________________________________
"The dark religions are departed and sweet science reigns"


------------------------------
Date: Tue, 01 Jun 1999 22:38:13 +0200
From: Patrik the Mad Inventor
Subject: =?iso-8859-1?Q?Det_ekar_nånstans...?
Vafasen?

Mitt inlägg dök upp TRE gånger hos mig...

Vadan detta? Ekar det nånstans?
Märkligt....




Min röst kommer nu från vänster sida
Min röst kommer nu från höger sida
Min röst kommer nu från en obestämd plats i rummet

mvh

/P! the mad...




__P a t r i k E r i k s s o n_______________________________
art - technology - music
patrik.encounter.nu
http://www.encounter.nu/~patrik
_____________________________________________________________
"The dark religions are departed and sweet science reigns"


------------------------------
Date: Wed, 02 Jun 1999 09:53:46 +0200
From: Ronny Gardh
Subject: =?iso-8859-1?Q?Säljes?
Tjo.... tänkte nog beställa en ny mixer idag (behöver fler kanaler).....
tänkte att man kunde sälja sitt "gamla" i ett paket typ Mixer+Behringer
för 5000 kr.
JAM trodde jag kunde få 7-8000 bara för mixern men fan jag vill bli av
med den
snabbt för jag får inte plats med 2 st!


- Mixerbord StudioMaster 16-8-2.
Insert, pad (knapp för dämpning 20 dB), gain, tele/XLR (med
phantommatning on/off),
EQ (bas, mellan, diskant. Med svepbar frekvens för bas och mellan), EQ
on/off-knapp,
effektreturer 3st (varav den sista är nån slags talkback),
solo-knappar, panorering, volym,
knappar för att skicka till någon/några av de 8 subgrupperna. Detta är
vad kommer på just nu, men
en bild finns här:

http://www.geocities.com/SunsetStrip/5682/mixer.jpg


- Behringer Virtualizer DSP-1000. Multieffekt.

//Ronny


------------------------------
Date: Wed, 2 Jun 1999 11:20:36 +0200 (CEST)
From: Hans Akerman
Subject: Run Level Zero


Ni som tyckte Run Level Zero lät intressant kan titta på:

http://www.mp3.com/runlevelzero


Där finns (som ni förmodligen förstått) några låtar att ladda ner som MP3.

Hans Åkerman

http://spektr.eu.org/~akerman



------------------------------
Date: Wed, 02 Jun 1999 14:46:07 +0200
From: Morten
Subject: Funkytown

- Vad kan "Lipps Inc" tänkas ha använt?

Mvh
Morten


------------------------------
Date: Wed, 2 Jun 1999 18:46:28 +0200 (MET DST)
From: Olof Liliengren
Subject: =?iso-8859-1?Q?Inte_så_analogt=2E=2E=2E?
Hej,
Jag har ett smärre mjukvaruproblem: Jag har en EPS 16+, vilket är en
väldigt kul sampler man kan tex sampla analoga synthar... Men det finns
även väldigt mycket bra ljud på internet har jag upptäckt, tex på
www.analoguesamples.com etc... Där är ljuden oftast i wavfiler och min EPS
har ett annat filformat (EFE), för att åtgärda dettaproblem ska man ha två
program på sin PC; Awave och Giebler EDE, vilket jag även har. Men inatt
så gick jag upp i 4000 varv då jag försökte byta format och spara ljuden
på en EPS-disk... Eftersom jag har noll koll på datorer (endast 5p
datavetenskap) så fick jag ingen ordning på detta. Har någon annan på
listan företagit sig detta och kan ge mig en enkel steg-för-steg
beskrivning på hur man gör detta? Självklart kan ni svara till mig utanför
lista, använd gärna olof.delta.telenordia.se.
(Jag vill så gärna ha de där SH09-trummljuden)
/olof


------------------------------
Date: Wed, 02 Jun 1999 19:19:51 +0200
From: Patrik the Mad Inventor
Subject: Re: SV: Vocoder vs Talkbox

At 19:54 1999-06-01 +0200, you wrote:

>Men hur går det med S-ljud o dyl där inte stämbanden är oscillator?

Enkelt: Det går inte.
Det går inte så bra att säga "s" och "f" och sånt med en slang i truten...

>> En nackdel är slangens karaktäristik med notchar och peakar;
>> det låter som en stillastående flanger...
>
>Bygg in den i en trombon och få en modulerbar flanger istället! ;-)

Trombon! Kanonid=E9! Om man ersätter blåsande medelst mun och läppar med nån
elektrisk ljudkälla, en högtalare eller en membranpump till ett akvarium
eller liknande... En elektrotrombon! Cooolt! :)

mvh

/P! the mad...



__P a t r i k E r i k s s o n_______________________________
art - technology - music
patrik.encounter.nu
http://www.encounter.nu/~patrik
_____________________________________________________________
"The dark religions are departed and sweet science reigns"


------------------------------
Date: Wed, 2 Jun 1999 19:42:00 +0200
From: "Bjorn Fogelberg"
Subject: =?iso-8859-1?Q?Re:__Inte_så_analogt...?
>www.analoguesamples.com etc... Där är ljuden oftast i wavfiler och min EPS
>har ett annat filformat (EFE), för att åtgärda dettaproblem ska man ha två


>(Jag vill så gärna ha de där SH09-trummljuden)


Japp, de är fina. ;-)

/Björn
www.fogelberg.com







------------------------------
Date: Wed, 02 Jun 1999 19:51:58 +0200
From: Patrik the Mad Inventor
Subject: Re: SV: SV: Vocoderteori i natten

At 12:19 1999-06-01 +0200, you wrote:

>Vill minnas att vår förlamade fysikerguru Stephen Hawking när han erbjöds en
>nyare mer mänsklig talsyntes ändå behöll den gamla skrapiga maskinrösten
>eftersom den blivit en viktig del av hans personlighet... coolt. :)

Jag testade en sån idag... En låda med tangentbord och display, rakt ut
från hjälpmedelscentralens gömmor. Fick lite speak/spell vibbar där....
mmmm! :)
Tyvärr betingade den skojiga maskinen ett pris på sisådär femtontusen pix!
Helt plötsligt finns det ju en poäng med att jaga de där gamla
Texas-grejorna...

>> Det är ju egentligen vad good ol' OVE gör, fast utan kontroll från någon
>> analysator.
>Precis. Alltså: konstruera analysator! ;)
>

Okej, nån som har en bra ide hur man konstruerar en analog analysator
kapabel att i realtid extrahera en sisådär fem-sex toppar och omvandla dem
till spänningar...?
På nåt vis känns det som en DSP skulle göra ett rätt bra jobb här, men då
missar man ju det härligt analogextremistiska...

>Jag menar att om man säger t ex "OOUUUAAAIIIIII" och tittar på hur
>formanterna rör sig mellan "O" och "I" så kanske man ser toppar (från olika
>fysiska resonatorer) som passerar varandra i frekvensled. Dessutom kan
>kanske nån topp mer eller mindre försvinna eller dyka upp.

Njaäääeee...
Om du glider mellan de vokalerna kommer frekvenstopparna att kontinuerligt
röra sig mellan

280 / 700 / 2250 / 3300 (O)
260 / 1600 / 2150 / 3300 (U)
750 / 1250 / 2500 / 3350 (A)
240 / 2050 / 3000 / 3400 (I) (Enligt Fants tabell)

Och åtminstone de första två formanterna är "samma" såtillvida att de är
kontinuerliga, och härstammar så vitt jag vet från samma fysiska faktorer i
talapparaten. Skulle tro att f3 och f4 är beskaffade på samma sätt. Måste
titta närmare på det...
Vill man kolla noga så är det bara att spela in sig själv sägandes
"OOUUUAAAIIIIII", köra in det i soundforge och göra en spektralanalys och
kolla fonogrammet. XWaves till Solaris är lite bättre på det där, men de
olika formanternas rörelse genom spektrumet framstår tydligt. Just det
faktum att formanterna hänger ihop är vitalt för uppfattningsbarheten. I
moderna talsyntar använder man idag ofta s.k. difoner istället för fonem.
En difon är just transitionen mellan två fonem, och denna blir tydligare än
ren fonemsyntes. (Har gjort labb på det - det stämmer faktiskt!) Nackdelen
med difonsyntes är att det blir väldans många difoner, nämligen antal fonem
i kvadrat.

Speak n' Spell!

/P! the mad...






__P a t r i k E r i k s s o n_______________________________
art - technology - music
patrik.encounter.nu
http://www.encounter.nu/~patrik
_____________________________________________________________
"The dark religions are departed and sweet science reigns"


------------------------------
Date: Wed, 2 Jun 1999 20:57:03 +0200
From: "Mson"
Subject: Krets

Är kretsen M 5289 något att ha?
Finns det nån annan bra krets eller lösning?
Något bra delay, chorus eller dist schema nånstans?
Skulle ju vara kul med en EQ på min gamla SIEL Opera 6.


/Martin



------------------------------
Date: Wed, 2 Jun 1999 22:48:41 +0200 (CEST)
From: Ricard Wolf
Subject: Re: SV: Vocoderteori i natten


On Tue, 1 Jun 1999, Mattias Rickardsson wrote:

> Men jag håller med om att det vore extremt kul att testa en vocoder som
> bygger på ett fåtal formanter med variabla frekvenser, Q-värden etc istället
> för en vanlig fast filterbank med enbart varierbara nivåer hos banden=2E

En god vän till mig håller på att labba med att göra en vocoder av
talkompresionsalgoritmen till GSM-telefoner. Alltihop skall ner i en
programmerbar grindmatris av nåt slag. Digitalt visserligen, men en lite
annorlunda 'approach'.

/Ricard
--
Ricard Wolf (ricard.wolf.swipnet.se) [ http://home.swipnet.se/ricard ]

Analog synth, railroad, magnetic recording and Citroen GS/GSA enthusiast
-- "Ich bin der Musikant mit Taschenrechner in der Hand" --


------------------------------
Date: Thu, 3 Jun 1999 01:11:58 +0200
From: "Mattias Rickardsson"
Subject: SV: SV: SV: Vocoderteori i natten

----- Ursprungligt meddelande -----
Från: Patrik the Mad Inventor

> Jag testade en sån idag... En låda med tangentbord och display, rakt ut
> från hjälpmedelscentralens gömmor. Fick lite speak/spell vibbar där...
> Tyvärr betingade den skojiga maskinen ett pris på sisådär femtontusen pix!

En s k "Vox-Box" månne?

> Okej, nån som har en bra ide hur man konstruerar en analog analysator
> kapabel att i realtid extrahera en sisådär fem-sex toppar och omvandla dem
> till spänningar...?

Det räcker förmodligen att kunna extrahera EN topp; den starkaste. Sen kan
man modifiera signalen därefter (med notch runt den toppen), och hitta topp
numro två (som då är starkast) osv rekursivt.

Men... hur göra "spektrummaximumfrekvens->spännings-omvandlare"?

> På nåt vis känns det som en DSP skulle göra ett rätt bra jobb här, men då
> missar man ju det härligt analogextremistiska...

+!!!!!!!!!!
(Pekfingrarna i kors!;)

> Njaäääeee...
> Om du glider mellan de vokalerna kommer frekvenstopparna att kontinuerligt
> röra sig mellan
> 280 / 700 / 2250 / 3300 (O)
> 260 / 1600 / 2150 / 3300 (U)
> 750 / 1250 / 2500 / 3350 (A)
> 240 / 2050 / 3000 / 3400 (I) (Enligt Fants tabell)
> Och åtminstone de första två formanterna är "samma" såtillvida att de är
> kontinuerliga, och härstammar så vitt jag vet från samma fysiska faktorer
i
> talapparaten. Skulle tro att f3 och f4 är beskaffade på samma sätt. Måste
> titta närmare på det...

Märkligt beteende hos de båda första...

> I moderna talsyntar använder man idag ofta s.k. difoner istället för
fonem.

Låter intressant.
Wow! (trifon)


/mr



------------------------------
Date: Thu, 03 Jun 1999 07:03:45 GMT
From: Patrick Fridh
Subject: Re: Vocoder vs Talkbox

Talkbox: Du tar in ljudet i munnen (!) och formar det med läpprörelserna.
Ofta använt av coola gitarrister med funkkänslan på rätta stället :)

Vocoder: Frekvenstjosanfilterhejsan, tänk Roger Troutman / Zapp...

/ Patrick


______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

------------------------------
Date: Thu, 03 Jun 1999 09:08:25 +0200
From: "Niklas Ronnberg"
Subject: SAS4

Hej Bengt (och alla andra på listan)!
Jag är lite nyfiken på hur det går med SAS4. Hur många bidrag finns,
vilka har skickat in, när blir den klar?
/Niklas


------------------------------
Date: Thu, 3 Jun 1999 08:58:16 +0200
From: Anders Sponton
Subject: Frontpaneler

Jag har fatt en ny granne som har en firma dar man bla graverar. Under
sommaren kommer han att fa gravera en frontpanel som prov at mej. Det blir
en svareloxerad 3mm hard alu med vit farg i gravyren. Samtidigt kommer jag
att diskutera priser med honom. Ar det nagon fler som i sa fall ar
intresserad ? Bygger flera med samma frontpanelslayout gor mangden ett annu
billigare pris. Jag aterkommer nar provpanelen ar klar.

Anders

------------------------------
Date: Thu, 3 Jun 1999 09:46:47 +0200
From: skogh.ims.de
Subject: Re: Talkbox

Vad är den lägsta möjliga frekvens som man framgangsrikt kan
skicka genom en vanlig trädgardslang?
Vid en viss frekvens borde ju slangens överföringsförmaga upphöra
och nagonstans ännu längre ned i registret ersättas med blasljud
fran slangen (även kännt fran sunkiga basreflexhögtalare)?

Hur langt ned i frekvens lönar det sig över huvud taget egentligen
att ga?

Funtar pa om man kan bygga natt kring en diskant horndriver. Vore
ju rätt ultimat om man tittar pa konstruktionen, men man kommer
inte vidare langt ned i basregistret med en san.

Hans-Emil

------------------------------
Date: Thu, 03 Jun 1999 10:39:05 +0200
From: Tomas =?iso-8859-1?Q?Högström?=
Subject: Re: Frontpaneler

*intresserad* Handlar det om ASM-1?

Anders Sponton wrote:
>
> Jag har fatt en ny granne som har en firma dar man bla graverar. Under
> sommaren kommer han att fa gravera en frontpanel som prov at mej. Det blir
> en svareloxerad 3mm hard alu med vit farg i gravyren. Samtidigt kommer jag
> att diskutera priser med honom. Ar det nagon fler som i sa fall ar
> intresserad ? Bygger flera med samma frontpanelslayout gor mangden ett annu
> billigare pris. Jag aterkommer nar provpanelen ar klar.
>
> Anders
>

------------------------------
Date: Thu, 3 Jun 1999 11:17:46 +0200 (CEST)
From: Kristofer Ulfves
Subject: =?ISO-8859-1?Q?Ett_förväl=2E=2E=2Etills_vidare?

Hej alla!

Har haft otroligt trevligt på listan de senaste två och ett halvt år jag
varit med, men nu är det dags att göra sommaruppehåll igen för min del
då jag inte kommer åt denna emailadress på nåt kontinuerligt och vettigt
sätt under sommaren. Dessutom lutar det starkt åt att jag inte bor kvar
här i Umeå till hösten utan pluggar vidare i Uppsala, så en emailadress är
väl att vänta där...I sommar bor jag hos mina föräldrar i Örnsköldsvik.
Ifall ni vill ha tag på mig går det antagligen att maila mig på denna
mailadress, även på:

amber.acc.umu.se
anagram_sweden.hotmail.com

Happy modding & I'll be back,
Kristofer Ulfves, Umeå hell city, Norrland




------------------------------
Date: Thu, 3 Jun 1999 11:48:53 +0200
From: Anders Sponton
Subject: SV: Frontpaneler

Njae, jag tanker bygga en modular rackare (ca 30 moduler), men det ar ju
inget som hindrar att nan svanger ihop en panel, gor en bestallning pa
nagra stycken och kranger vidare. Det hade ju iofs varit ballt med en
ASM-2:a. Modularen jag har borjat pa innehaller visserligen en del detaljer
fran ASM:en (VCO,VCA), en del fran Polyfusion och Aries samt lite annat
fran listmedlemmarna (las Jurgen Haible).

Anders
-----Ursprungligt meddelande-----
Fran: Tomas Hogstrom [SMTP:tomas.scandicraft.se]
Skickat: den 3 juni 1999 10:39
Till: Multiple recipients of
Amne: Re: Frontpaneler

*intresserad* Handlar det om ASM-1?

Anders Sponton wrote:
>
> Jag har fatt en ny granne som har en firma dar man bla graverar. Under
> sommaren kommer han att fa gravera en frontpanel som prov at mej. Det
blir
> en svareloxerad 3mm hard alu med vit farg i gravyren. Samtidigt kommer
jag
> att diskutera priser med honom. Ar det nagon fler som i sa fall ar
> intresserad ? Bygger flera med samma frontpanelslayout gor mangden ett
annu
> billigare pris. Jag aterkommer nar provpanelen ar klar.
>
> Anders
>



------------------------------
Date: Thu, 03 Jun 1999 12:49:36 +0200
From: Morten
Subject: Juno

Sas'are,

ber vänligen om hjälp med min Juno-106. Den är ostabil i tuningen,
driver ibland medan man spelar, om man bara_rör_vid tunereglaget kan den
få för sig att hoppa upp/ner en halv ton. Igår öppnade jag upp
härligheten, gjorde rent (blåste med dammsugaren) och provade med lite
(oljebaserad) kontaktspray, men ack. Vad är nästa möjliga steg? Jag har
lött mina egna kablar, men aldrig gett mig på en synt. Det finns en dyr
reperatör i stan, men han ber (i så fall) om kopplingsschema.

Då jag tycker mycket om Juno-106:an ber jag vänligen och förtvivlat om
hjälp!

Morten (mindre satirisk)


------------------------------
Date: Thu, 3 Jun 1999 14:16:53 +0200
From: "Mattias Rickardsson"
Subject: SV: Juno

----- Ursprungligt meddelande -----
Från: Morten

> ber vänligen om hjälp med min Juno-106. Den är ostabil i tuningen,
> driver ibland medan man spelar, om man bara_rör_vid tunereglaget kan den
> få för sig att hoppa upp/ner en halv ton. Igår öppnade jag upp
> härligheten, gjorde rent (blåste med dammsugaren) och provade med lite
> (oljebaserad) kontaktspray, men ack. Vad är nästa möjliga steg?

Det låter i mina öron enbart som glapp. Antagligen åtminstone i tunereglaget
(eller dess omgivning), eftersom du säger att den hoppar då.

Schema finns på nätet:)
http://aupe.phys.andrews.edu/diy_archive/manuals/roland/

Iofs handlar det ju om DCOer och tune-spänningen går väl till processorn
osv, så det kan ju vara fel i mjukvaran eller nåt annat också... jag har
själv en Jupiter-4 som är instabil och gör konstiga grejer i mjukvaran då
och då... men eftersom du nämnde tunereglaget verkar det vara där felet är.


mvh/mr



------------------------------
Date: Thu, 03 Jun 1999 14:33:54 +0200
From: Patrik the Mad Inventor
Subject: Re: SV: Vocoderteori i natten

At 22:48 1999-06-02 +0200, you wrote:

>En god vän till mig håller på att labba med att göra en vocoder av
>talkompresionsalgoritmen till GSM-telefoner. Alltihop skall ner i en
>programmerbar grindmatris av nåt slag. Digitalt visserligen, men en lite
>annorlunda 'approach'.

Verkligen...

Tänk om man sen kunde tanka ner den mjukvaran i sin GSM-telefon, och
använda sitt prat som modulator och DTMF-tonerna som carrier! Wow... :)

mvh

/P!



__P a t r i k E r i k s s o n_______________________________
art - technology - music
patrik.encounter.nu
http://www.encounter.nu/~patrik
_____________________________________________________________
"The dark religions are departed and sweet science reigns"


------------------------------
Date: Thu, 03 Jun 1999 14:43:20 +0200
From: Patrik the Mad Inventor
Subject: Re: SV: SV: SV: Vocoderteori i natten

At 01:11 1999-06-03 +0200, you wrote:

>En s k "Vox-Box" månne?

Jag minns inte vad den hette. Den var blå. Stadigt byggd. Portabel, men nog
17 skulle jag bli trött i näven om jag skulle behöva kånka runt på en sån
där hela tiden för att kunna kommunicera.

>Men... hur göra "spektrummaximumfrekvens->spännings-omvandlare"?

Ja kan man extrahera varje resonanstopp så är det ju bara att ta outputen
och stoppa in den i en pitchtracker. En PLL och lite skrot ikring. Borde
inte vara nåt större problem.

Alltså... Ett analogt rekursivt arbetande analysfilter med fyra-fem outputs
kopplat till lika många pitchtrackers kopplade till en OVE modifierad för
spänningsstyrning. (Eller det där spänningsstyrbara resonatorfiltret från
Doepfer...) Klart! En formantvocoder...
Fy tusan vilket jobb...
Att bara komma på id=E9n måste vara ett tecken på att nån skruv är lös... :)
>Låter intressant.
>Wow! (trifon)

....och de är sålunda kuben av antalet fonem. Många blir det.

mvh

/P! the mad inventor




__P a t r i k E r i k s s o n_______________________________
art - technology - music
patrik.encounter.nu
http://www.encounter.nu/~patrik
_____________________________________________________________
"The dark religions are departed and sweet science reigns"


------------------------------
Date: Thu, 3 Jun 1999 14:57:56 +0200
From: "Mattias Rickardsson"
Subject: SV: SV: SV: SV: Vocoderteori i natten

----- Ursprungligt meddelande -----
Från: Patrik the Mad Inventor

> >Men... hur göra "spektrummaximumfrekvens->spännings-omvandlare"?
>
> Ja kan man extrahera varje resonanstopp så är det ju bara att ta outputen
> och stoppa in den i en pitchtracker. En PLL och lite skrot ikring. Borde
> inte vara nåt större problem.

Njaa, att det finns en resonanstopp vid en viss frekvens betyder ju inte att
det finns nån överton just där. (Jag menar, om man kör in t ex en sinus i
ett resonant filter med en annan frekvens så märks ju inte resonanstoppen!)
Så det kanske kan bli lite diskontinuerlig output i värsta fall... men hur
17 gör man?

> Alltså... Ett analogt rekursivt arbetande analysfilter med fyra-fem
outputs
> kopplat till lika många pitchtrackers kopplade till en OVE modifierad för
> spänningsstyrning. (Eller det där spänningsstyrbara resonatorfiltret från
> Doepfer...) Klart! En formantvocoder...
> Fy tusan vilket jobb...

Men det är det värt! ;-)

> Att bara komma på idÈn måste vara ett tecken på att nån skruv är lös... :)

Vi gillar ju som bekant att skruva. Skruvar är till för att vara lösa! :-)

> >Wow! (trifon)
>
> ...och de är sålunda kuben av antalet fonem. Många blir det.

Eller snarare n * (n-1) för difon och n * (n-1) * (n-1) för trifon?


mvh/mr (petnoga idag...)



------------------------------
Date: Thu, 03 Jun 1999 15:43:09 +0200
From: Patrik the Mad Inventor
Subject: Re: SV: SV: SV: SV: Vocoderteori i natten

At 14:57 1999-06-03 +0200, you wrote:

>Njaa, att det finns en resonanstopp vid en viss frekvens betyder ju inte att
>det finns nån överton just där. (Jag menar, om man kör in t ex en sinus i
>ett resonant filter med en annan frekvens så märks ju inte resonanstoppen!)
>Så det kanske kan bli lite diskontinuerlig output i värsta fall... men hur
>17 gör man?

Om man sätter ett rejält brant spänningsstyrt bandpassfilter att svepa
genom signalen raskt som attan, och sen likriktar och filtrerar
(envelopföljare) och deriverar utsignalen och tar tecknet och finner ut
topparna... en sample och hold-puls när amplitudens tecken går negativt.
Varje topp motsvaras av en spänning, som s&h:as och öses iväg till Voltage
Controlled Ove...

How about that? Borde gå att lösa med modulärsynt av något slag.
Teckenderivatorn kanske man får hitta på nåt special för...

>>Klart! En formantvocoder...
>> Fy tusan vilket jobb...
>
>Men det är det värt! ;-)

Jaha det är bara att riva rent på labbdäcket och börja koppla då....

>> Att bara komma på id=E9n måste vara ett tecken på att nån skruv är lös... :)
>Vi gillar ju som bekant att skruva. Skruvar är till för att vara lösa! :-)

Jo trimskruvarna gör sällan någon nytta i sina ändlägen.

>> >Wow! (trifon)
>> ...och de är sålunda kuben av antalet fonem. Många blir det.
>Eller snarare n * (n-1) för difon och n * (n-1) * (n-1) för trifon?

Jaja...
Ska det petnogas så går det bort en massa trifon oxå, sådana som inte
förekommer i naturliga språk. I Klingon möjligtvis, men... :)
Så petnoga är jag dock inte att jag kommer ihåg det exakta antalet.


modulära hälsningar

/P! the mad inventor



__P a t r i k E r i k s s o n_______________________________
art - technology - music
patrik.encounter.nu
http://www.encounter.nu/~patrik
_____________________________________________________________
"The dark religions are departed and sweet science reigns"


------------------------------
Date: Thu, 03 Jun 1999 15:59:35 +0200
From: Magnus Danielson
Subject: Re: Vocoderteori

Patrik the Mad Inventor wrote:
>
> At 18:07 1999-06-01 +0200, you wrote:
>
> >Tjenare, tjenare!
> >Det var visst ett tag sedan jag ylade här senast...
>
> Ja jädrans, lång tajm no hear! Nu har du mycket att ta igen! :)

Ja jäklar... det finns väl en massa nya förmågor nu också...

> >"Theory and Application of
> >Digital
> >Signal Processing" av Rabiner och Gold så återfinns t.ex. ett helt
> >kapitel
> >om vocodrar och där börjare de med väldigt basic saker... typ
> >röntgenbilder
> >på skallen när man gör olika ljud mm.
>
> Ja man har ju försökt med mekaniska talsyntar förr... mekaniska anordningar
> med urhulkade träklossar och bälgar och ventiler och klaffar som skall
> efterlikna talorganet...
>
> http://www.ling.su.se/staff/hartmut/kemplne.htm
> (Coolt!)

Jodå... bröderna Bell höll ju på med sådant bland annat... innan Graham
uppfann telefonen.

> >mycket. Jag rekommenderar läsning av Sennheiser's manual som ger en
> >ganska
> >bra beskrivning. Även Powertran vocoderns beskrivning kan vara bra att
> >utgå ifrån.
>
> Hmm Powertrans vocoder har jag just börjat bläddra i lite. Var hittar man
> Sennheisern?

Tja, man får ju fråga vänligt sinnat fölk, man kanske har en manual som
de vill ha... den vanliga byteshandeln.

> Var det Sennheisern Herbie Hancock använde?

Beats me (AJ!)

> >Sen har du ju det där med S-ljud och så ;)
>
> Jo då kommer de där banden i diskanten in, unvoiced-detector, brusgenerator
> osv.
> Fortfarande spelar resonanserna i skallen in, men även läpprörelser,
> luftströmmen mellan tänderna osv osv. Hur komplext som helst!

Jo...

> >Jag körde en gång i tiden ett program som hetter Ceres (som då fanns på
> >SGI
> >men nu även finns på Linux) som gör en analys i realtid, mycket
> >underhållande.
>
> Ja vi har ju lite unik uppfattning om vad som anses som
> "underhållningsprogram"! :)
> Vad kräver det för prestanda på Linuxburken?

Jag körde Ceres på en 100 MHz R4600 så en fräsh PII i 300-350 lär ju
vara
ganska hyffsad trots sämre CPI.

> >Klart det finns folk som byggt vocodrar, Anders Sponton t.ex. har byggt
> >en
> >Powertran Vocoder.
>
> Jo jag hittade beskrivningarna hos honom. Tack för det, Anders! :)
> Elektor(budgetsynton) vocodern är ett jädrans monsterbygge det oxå...
>
> Om jag skulle göra mig en vocoder måste den dock ha justerbara
> filterparametrar! Allt för att kunna fila vidare på tidigare funderingar...

Låter dyrt men kul. Satsa på lite mer lagom size på bygget (typ VoC24:an
eller så) och utgå från de erfarenheterna.

> >Som alltid när man bygger dessa grejor så kan du köra hur mycket
> >teoretiserande som helst, men det är ändå örat som slutligen avgör.
> >Dock kan den teori och de tidigare sätten att göra det på hjälpa till
> >att
> >få bra stuk på det hela.
>
> Jo, men när man nu håller på med lite akademiska övningar vore det kul att
> hitta några snygga kopplingar mellan talteori och såna här skojiga
> praktiska tillämpningar.
> Dessutom har man ju bara krafsat lite på ytan av teorin, men det är ju
> alltid lika roligt att upptäcka och lära sig mer allteftersom man håller på!
> Synd att fonetikinstutionen inte har nån modularvocoder liggande, de har ju
> så mycket annat knas på lager. Jag vill pröva!
> Fundera->Kalkylera->Koppla upp->Lyssna Mmm... Skoj!
>
> >Hmm... Vocoder... om man skulle sparka igång den igen...
>
> Vad har herrn för vocoder då?

En Powertran avsågs, men jag har en VC-10:a också...

MVH
Magnus

------------------------------
Date: Thu, 3 Jun 1999 16:04:24 +0200
From: "Mattias Rickardsson"
Subject: SV: SV: SV: SV: SV: Vocoderteori i natten

----- Ursprungligt meddelande -----
Från: Patrik the Mad Inventor

> Om man sätter ett rejält brant spänningsstyrt bandpassfilter att svepa
> genom signalen raskt som attan, och sen likriktar och filtrerar
> (envelopföljare) och deriverar utsignalen och tar tecknet och finner ut
> topparna... en sample och hold-puls när amplitudens tecken går negativt.
> Varje topp motsvaras av en spänning, som s&h:as och öses iväg till Voltage
> Controlled Ove...

Huga!!!!
Men apropå "bandpassfilter att svepa genom signalen raskt som attan"...
snygg tanke, men jag tror inte man kan svepa speciellt snabbt. Det bryter
nog mot (skogs?!?)gubbarna Fouriers och Heisenbergs et al. lagar. För att
gallra ut en viss frekvens korrekt borde man vara tvungen att släppa igenom
mer än bara en bråkdel av dess period... känns det som. Och då kan svepet
kanske ta en stund. (Hmmm... men det kanske räcker ändå? Orkar inte räkna
på't nu.)

> >Eller snarare n * (n-1) för difon och n * (n-1) * (n-1) för trifon?
> Jaja...
> Så petnoga är jag dock inte att jag kommer ihåg det exakta antalet.

Bra, det är ädlare att ha en teoretikers insnöade småfel än att veta hur det
ser ut i verkligheten! ;-)


mvh/mr



------------------------------
Date: Thu, 03 Jun 1999 16:38:00 +0200
From: Patrik the Mad Inventor
Subject: Re: Vocoderteori

At 15:59 1999-06-03 +0200, you wrote:

>Ja jäklar... det finns väl en massa nya förmågor nu också...

Ja det är så man börjar känna sig gammal... ;)

>> >Jag körde en gång i tiden ett program som hetter Ceres (som då fanns på
>> >SGI
>> >men nu även finns på Linux) som gör en analys i realtid, mycket
>> >underhållande.
>> Ja vi har ju lite unik uppfattning om vad som anses som
>> "underhållningsprogram"! :)
>> Vad kräver det för prestanda på Linuxburken?
>
>Jag körde Ceres på en 100 MHz R4600 så en fräsh PII i 300-350 lär ju
>vara
>ganska hyffsad trots sämre CPI.

Åfan, jaja en annan tuggar ju Debian på en gammal 486/66...
Det där med realtid går nog bort. :)
Man känner sig lurad när man måste köpa nya datorer hela jäkla tiden.
(Bättre att bränna sina surt förvärvade pengar och betala ett vettlöst
överpris för en gammal rattsynt, då blir man bara lurad EN gång, sen är man
nöjd och glad i alla sina dagar...)

>> Om jag skulle göra mig en vocoder måste den dock ha justerbara
>> filterparametrar! Allt för att kunna fila vidare på tidigare
funderingar...

>Låter dyrt men kul. Satsa på lite mer lagom size på bygget (typ VoC24:an
>eller så) och utgå från de erfarenheterna.

....och löda in en miljon trimpottar så man kan ändra karaktäristik....
Det blir dyrt det med. Bra trimpotar kostar bra med kosing!

>> Vad har herrn för vocoder då?
>
>En Powertran avsågs, men jag har en VC-10:a också...

Är de bra? Hur låter Powertranen? Jag sitter och läser om den just nu...
VC-10 är rätt tätbandad va? tjugo stycken eller så...?

mvh

/P!




__P a t r i k E r i k s s o n_______________________________
art - technology - music
patrik.encounter.nu
http://www.encounter.nu/~patrik
_____________________________________________________________
"The dark religions are departed and sweet science reigns"


------------------------------
Date: Thu, 03 Jun 1999 16:47:37 +0200
From: Patrik the Mad Inventor
Subject: Re: SV: SV: SV: SV: SV: Vocoderteori i natten

At 16:04 1999-06-03 +0200, you wrote:
>----- Ursprungligt meddelande -----
>Från: Patrik the Mad Inventor
>
>> Om man sätter ett rejält brant spänningsstyrt bandpassfilter att svepa
>> genom signalen raskt som attan, och sen likriktar och filtrerar
>> (envelopföljare) och deriverar utsignalen och tar tecknet och finner ut
>> topparna... en sample och hold-puls när amplitudens tecken går negativt.
>> Varje topp motsvaras av en spänning, som s&h:as och öses iväg till Voltage
>> Controlled Ove...
>
>Huga!!!!
>Men apropå "bandpassfilter att svepa genom signalen raskt som attan"...
>snygg tanke, men jag tror inte man kan svepa speciellt snabbt. Det bryter
>nog mot (skogs?!?)gubbarna Fouriers och Heisenbergs et al. lagar.

Jag har aldrig haft så mycken respekt för lagar och förordningar... ;)

>För att
>gallra ut en viss frekvens korrekt borde man vara tvungen att släppa igenom
>mer än bara en bråkdel av dess period... känns det som. Och då kan svepet
>kanske ta en stund. (Hmmm... men det kanske räcker ändå? Orkar inte räkna
>på't nu.)

Jo, med "attans snabbt" menar jag nu inte så våldsamt snabbt, men snabbare
än talanalysapparaten jag såg i en skrubb härborta. En rullbandspelare
ihopbyggd med en monstruös mekanism, ett bandpassfilter och ett skrivarverk
i stil med en seismograf. Den kör igenom materialet med ett visst passband,
och plottar amplituden, sen flyttar den passbandet en smula och börjar om
igen... Det tar sin lilla tid.

Hur många perioder behöver man? Mer än en?

Om man skippar passbandet och micklar med nån heterodynprincip då? Det
skall finnas/ha funnits nån sorts analysator som jobbar på det viset... Jag
såg nåt om det i ett gammalt kompendium här nånstans... skall kolla....
återkommer om det var nåt med det...

(Det här börjar för övrigt kännas helt sinnessjukt, men... få se var man
hamnar... :)

mvh

/P!



__P a t r i k E r i k s s o n_______________________________
art - technology - music
patrik.encounter.nu
http://www.encounter.nu/~patrik
_____________________________________________________________
"The dark religions are departed and sweet science reigns"


------------------------------
Date: Thu, 03 Jun 1999 15:52:25 GMT
From: Patrick Fridh
Subject: Re: Funkytown

Säkert någon av de bättre vocoders som fanns då; tror inte Rolands eller
Korgs maskiner kunde leverera den tydligheten. Iofs beror det mycket på hur
man processar ljudet _innan_ det går in i vocodern; jag brukar eq:a bort bas
och ta upp diskant för att få en ökad tydlighet. En bra mikrofon är ju
dessutom en förutsättning. Min gissning är att Lipps Inc. använde antingen
Moog's eller Sennheiser's vocoders.

Något som vore intressant att "modda" vore Roger Troutman's Minimoog, den
var ju gjord för vocoding. Nu när han är död, tragiskt men sant, borde ju
schema för detta kunna släppas till oss i den publika domänen. Ni som inte
vet - Roger Troutman hade ett band med sin bror (bägge mördades i år),
bandet hette Zapp och har gjort några fantastiska vocodersång-låtar.
Troutman var med på Scritti Polittis album "Provision" från 1988, och
dessutom gjorde han all vocodersång i Dr Dre's & 2 Pac's "California" från
1995. Jag kan rekommendera Zapp's samlingsalbum. Det är svårfångat, men
finns att beställa från de amerikanska CD-sajterna. While I'm at it: Scritti
Politti släpper en mycket efterlängtad CD (åtminstone ser jag det så) i juli
månad. Tro't eller ej, men det är _inga_ syntar på skivan.

Well, det här var väl lite halv-off, men jag är ju så'n... sorry... :)

Mvh Patrick


______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

------------------------------
Date: Thu, 03 Jun 1999 15:58:02 GMT
From: Patrick Fridh
Subject: Re: Inte så analogt...

Memorymoog!

Kanon, Olof! Jag kör oxå EPS 16+ som du, och får i nästa vecka en PC
(huva!), kör annars mest Mac till musicerandet. Visste inte att det fanns
schyssta sextonplusprogram till päzä, men nu när du sagt det, så... Wow! Kan
du maila över dessa program till mig, så ska jag ge dig en fin adress som
funkar till detta ändamål: "patrick.fridh.ifsab.se". Jag är en så'n där
kompjutternörd, så jag kanske kan vara behjälplig. Dessutom, som sagt, vore
det ju kanoon att få programmen... :)

Topic, I'm off! Help me up!

/ Patrick


______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

------------------------------
Date: Thu, 03 Jun 1999 16:04:37 GMT
From: Patrick Fridh
Subject: Jag vet också var syntes talas

Talsyntes är svinkul!

Kan inte undgå att lägga märke till & intressera mig för Polaren P's inlägg
om detta. Jag är inte alls insatt i tekniska data och siffror, men därför är
jag ju också ett Macfreak och inte ett Linuxdito. Saken är nämligen den att
den äldsta, simplaste Mac kan fås att tala med mycket enkla handgrepp. Flera
röster finns dessutom. Äldre macar låter mer raspigt 8-bitars, nyare nästan
mänskliga... :) Jag har t om ett program som kan ta in en midifil och
_sjunga_ denna, skriv text och datorjevuln sjunger. Med General-Midi-ljud om
man så vill. Dessa trötta ljud låter riktigt kul när man får dem att sjunga
"We hate General Midi!"... Atari ST har också talsyntes, men denna är mycket
simplare, användes t ex på U96's "Das Boot". Kult eller ockult, är frågan.

/ Patrick, följer sin standard; OFF topic... zorry... :)


______________________________________________________
Get Your Private, Free Email at http://www.hotmail.com

------------------------------